Nu ska vi se vad som hamnade i mitt kameraalbum förra veckan: Tillbaka på kontoret i Hornstull. Det här lilla huset i Högalidsparken, som jag passerar på väg till tunnelbanan, är så fint tycker jag. Kämpa hen som bär ett så stort paket! VARJE gång jag ser någon med paket, eller befinner mig på ett postkontor eller ett postombud, tänker jag på den här barnboken. Äntligen kunnat äta min smoothie till frukost igen. Det är kallt men värt. Min hyperfixering i över ett decennium. Fick ett bud från ... ja, kan ni gissa den gemensamma nämnaren? Väldigt trevligt eftersom vi hade ganska tomt i lådorna här hemma. Återförenades med denna mycket näpna person! Yrsa. Vi åt på den indiska krogen i Gröndal, intill en kvinna som hela tiden bad om att få köpa en öl (hon hade inga pengar). I två timmar upprepade hon sig såhär:En öl!Ööööl.Snälla?Snälla!Snälla..?SNÄLLA.ÖL!!! Var hos barnmorskan som mätte magen, tog blod- och glukosprov på mig och lyssnade på barnets hjärta. Allt såg fint ut. Jag fick höra hjärtslagen också, de lät som en häst som galopperade. Nu fattar jag folk som skriver captions på instagram om att de längtar efter sina ofödda barn. Jag längtar också efter vårt. På riktigt alltså. LÄNGTAR. Efter att jag tagit vaccin mot kikhosta (för barnets skull, väldigt sci-fi!) mötte jag upp en annan älskling, Johanna. Vi gick på galapremiären av Wuthering Heights. I slutet av filmen satt folk och grät runtomkring mig men jag kände inte så mycket alls? Tycker att det var som att se en enda lång musikvideo, typ. Visst hade de skildrat maktspelet mellan Cathy och Heathcliff på ett bra sätt, det fanns absolut kemi mellan dem och kostymen och scenografin var kul (gillade speciellt Cathys hudinspirerade tapet) men jag tyckte filmen var ganska töntig. Jacob Elordi i den där perukliknande långa frisyren??? Skratt. Ja och annars har jag suttit på kontoret och jobbat med ditt och datt. Perfekt att ha en kashmirhalsduk som accessoar när det är kallt inomhus. Också återförenats med Sara! Hon hade på sig en så bra outfit i fredags. Ribbat ullunderställ, sockor och en tröja hon köpte på en teaterutförsäljning när vi var i Oslo. Vi fastslog att hon såg ut som en dramapedagog. En jonglör?Vecka 7 år 2026, lets go!
