I lördags var det dags för bokmässa. Jag har varit där mangen gang, men det kändes annorlunda det här året. Jag såg ut över havet av montrar och bokhyllor och kände mig enormt stolt över att min bok denna gång inte var en droppe i en enormt stort hav, utan kanske ... en båt ... kanske till och med ... en liten ö. En liten ö där Matti, Helena, Anja, Ebba, Leo och Emanuel sitter och äter pizza och dricker bib med alla läsare. Vi åt frukost på tjugosjätte våningen. Såg Marianne Lindberg De Geer och Carl Johan de Geer trycka upp glasögonen högre upp på näsryggen och läsa tidningen. Johan tyckte att min frukost var modest. Men jag var så sugen på havregrynsgröt med massa toppings. Mmmm. Tänker fortfarande på gröten jag gjorde dagen då jag födde barn. Tog en promenad så att lillan fick sova. För att sedan bada henne i handfatet på hotellrummet (gissa om det var gulligt) och chilla på rummet hela förmiddagen. Det är det bästa hon vet; att ligga i sängen med båda föräldrar och bli gullad med. Jag pumpade så mycket mjölk jag kunde inför kvällen och ställde in flaskorna i minibarens kylskåp. Klädde mig i följande: Kjol från second handVäska från Wandler via VintedStövlar från Stories, liknande härFinstickad topp från Stories, liknande härOch:Stortaxi till salu här Hade ett gäng programpunkter, bland annat en med den tyska författaren Takis Würger som skrivit Polinas sång, men den roligaste var nog ändå ett seminarium med Moa Herngren som är aktuell med boken Ovännen (det är också hon som skrivit Bonusfamiljen reds anm). Samanda Ekman var moderator. Vi talade om vänskap. Hur man får den att hålla. Vad man gör när den tar slut. Jag berättade för Samanda att en karaktär i Stortaxi bar hennes namn fram tills alldeles innan boken gick till tryck (Emanuels chef tillika kärleksintresse, Samara). I pauserna mötte jag Johan på våning två för att ge den lilla mat. Jag var så hungrig och törstig men det fanns inte tid. Efter min sista programpunkt gick jag upp på rummet, gav mitt barn mat, la upp fötterna i tio minuter innan det var dags att svida om. Skrev om kläderna igår. På kvällen skrev min förläggare: Stortaxi är bokad till 18.30 utanför entrén! Ses där! Och så åkte jag och mina författarkollegor till Auktionsverket på tredje lång. Så roligt att vara på förlagsmiddag! Hinna prata med andra författare och de underbara förlagsmänniskorna som jobbar häcken av sig på mässan hela veckan, i den sjukaste av arbetsmiljöer. Ett samtalsämne var förstås Stefan Holms attack på Emil Persson. Ida Linde höll ett så vackert tal om att vara en skrivande människa i en tid av klimatkris och folkmord, och Alexandra Pascalidou åt potatismos direkt ur den gemensamma skålen på det mest älskvärda av sätt. När jag kom hem låg mitt barn och sov i sin lilla donut. Jag kröp ner bredvid Johan och somnade framför På spåret.