Hej från en som verkar ha tillfrisknat. Jag vill tacka Proviva blåbärssoppa och Cheer på Netflix. Har känt mig mysfin (haha NEJ vad är det för ord STOPP) i svarta, mjuka, varma kläder. Vill typ aldrig ha på mig något annat nu? Det behöver jag inte heller, det är jag som bestämmer. Bralla och tofflor från Arket och tröja från Maska. Jag lagade pasta med ärtpesto till mig och Johan. Hackade torrostade mandlar på toppen. Megaenkel vardagsrätt, ja detta är ett tips hörni. Men glöm för guds skull inte att blanda ihop allt i kastrullen med en skvätt pastavatten, så att peston blir varm. Har suttit på min stjärt här. Läst Skriva och gosat med mitt nya täcke. Det förra täcket har jag haft sedan jag bodde hemma (det är alltså ... 10-15 år och har blivit tungt och trasigt och det flyger dun om det, eh) och känslan av att ha ett nytt är ghhhhh ... jag kan knahhhhppt praaaata om deeeehtFör den som är nyfiken köpte jag Cecilia Jag fryser ibland från Engmo. Så gulligt namn. Sån ljuvlig, molnlik känsla. Nu förstår jag inte varför jag inte köpte ett nytt täcke tidigare?När jag ska köpa något nytt fastnar jag jätteofta i research, men bangar när det är dags för att dra fram plånboken. Det är inte nödvändigtvis ekonomin det handlar om, utan att jag är rädd för att göra ett dåligt köp. Att det ska finnas en annan, bättre produkt till ett bättre pris. Vilket betyder att jag skjuter upp vissa köp i MÅNADER. Vad är det om? Har börjat läsa Utvandrarna, månadens bokklubbsbok. Kolla vilket vackert omslag den här utgåvan från -59 har. Yrsa säger att boken rinner som vatten, det gör mig hoppfull. I förrgår var jag, Fabian, Elias, Johan och Julia och såg Spencer på bio. De fick nämligen varsitt Biopasset-kort av mig i julklapp, så nu har vi startat bioklubb! Varje månad får man gå på en utvald film för halva priset. Nästa gång blir det Parallella mödrar av Almodóvar. Jag tyckte om Spencer! Såhär löd min recce i ett sms till Yrsa: Ja hörni. Det var nog allt för bloggen denna torsdag i januari tjugohundratjugotvå. Inte så mycket att spika upp på väggen kanske.Men alla dagar måste inte vara särskilt speciella. Vissa får bara passera. Man kan glömma bort dem. Eller tänka tillbaka på dem med vetskapen om att:Då var då och nu är nu.Läs också:Topplista över de bästa teveserierna jag såg 2021
