Skriver detta medan hesa fredrik gör sina läten. En kvinna utanför fönstret lyfter upp sitt spädbarn i famnen och håller det tätt intill sig. Början av juni är en märklig tid. Kroppen gör sig redo för semester men ändå ska allt hända under loppet av några veckor. Johan sa häromdagen att han längtar efter att ha tråkigt. Att inte vara så styrd av planer. Själv måste jag hejda mig för att inte schemalägga precis allt i mitt liv. I höstas, när jag inte mådde särskilt bra, skrev jag oändliga att göra-listor som innefattade punkter som "duscha" och "sminka mig". Listorna var nog ett symptom på samma kontrollbehov som gjorde mig ätstörd när jag var yngre. Något att klamra mig fast vid. Nu försöker jag skriva ned sånt som jag inte får glömma, och enbart det. Igår cyklade jag till terapin för sista gången. Kanske avslutar jag den lite för tidigt (så låter det åtminstone om man frågar min psykoterapeut, även om hon menar att man inte MÅSTE undersöka allt), men jag behöver lite andrum. Jag var en KNUT när jag kom dit i november, orolig och spänd. Tror jag är lite mindre trasslig nu. Fått många viktiga insikter under de här sju månaderna, faktiskt. Kanske delar jag dem med er någon gång. Här är några bilder från den senaste veckan. I onsdags bjöd Johanna hem oss till sin balkong. Alice och Johanna använde pianot som matbord. Varför inte! Cyklade hem över Västerbron och längs Årstaviken i den milda kvällen. Satt i soffan resten av kvällen och skrev tal till Yrsa och tittade på bilder på oss från när vi var 21-23. Det var en otrolig ålder ändå? Lyllos er som är där nu. Jag och Johan åt lördagslunchen på Pita. Jag har sagt det förut men: det är det godaste lunchstället på hela Söder. Den här bilden har jag förresten tagit med min sprillans nya telefon. I fredags var jag nämligen med om en lite underlig situation. Jag satt i fåtöljen på mitt kontor och käkade lunch med ytterdörren öppen, när en kille klev in och gick fram till mig där jag satt. Han höll upp en lapp och snackade italienska. Jag förstår inte, non parlo italiano, sa jag och kände att han var lite VÄL närgången. När han hade gått insåg jag att mobilen var borta. Polisen kallar tydligen det här för lapptricket. Kände mig så kränkt att jag började storböla. Hur som. Lördag 16:00. Vi svidade om och jag bad Johan ha kostymen på sig, den han köpte för ett par veckor sedan i en vintagebutik. Vi fick 25% rabatt för att vi passade butiken medan butiksbiträdet spang och köpte Yoggi yalla. Det drällde in folk just då och jag stod och lutade mig mot disken och försökte se ut som att jag hade situationen under kontroll. Julia har rott iland sin master i arkitektur och det kändes så underbart att få fira henne. Korvbuffé. Eller som hon säger: kåvbuffé. Boys boys boys. JULIA ❤️ Annars då. Haft på mig kläder.Skor från FlatteredShorts från & Other StoriesLinne från & Other StoriesSkjorta från & Other Stories Och varit hos frisören. Arrangerat blommor. Jobbat. Flängt. Men vet ni. Idag åker jag och Johan på en resa ihop. Står förmodlugen och trängs på Arlanda medan du läser det här. Johan får inte ha tråkigt riktigt än! Vi hörs igen på torsdag, berättar mer då. ❤️Läs också:Två dygn vid Comosjön
