Jag vaknade upp i mammas soffa i söndags. Min storebror Viggo och två av hans barn, Elver och Valentin, var i Stockholm över helgen, så vi ut frulle allihopa. Mamma föreslog att vi skulle åka ut till vårt gamla svampställe på Värmdö. Så då gjorde vi det. Men det är mer än vårt gamla svampställe. Det är vårt gamla hus. Ett hus långt ute på Värmdö som mamma och pappa köpte någon gång i början av nittiotalet. De kände ingen där i krokarna men förälskade sig i vitsippsbacken och den mycket slitna kåken. De renoverade huset ända fram tills skilsmässan 2001. Pappa pluggade till byggnadsingenjör på KTH och möbelsnickeri på Carl Malmstens skola och arbetade sedermera som arkitekt, och mamma var barnboksillustratör. De nördade ner sig i byggnadsvård och gjorde det mesta själva. Bild från nittiotalet. Fint att de målat spröjsen grön nu. Man får stå och glo på sitt barndomshem. Åh åh åh den här kurvan, den var FARLIG, och ljudet av vår bullriga Land Rover som man kunde höra på kilometers avstånd. Vår hund Boris hörde den alltid först, när han började daska svansen i golvet förstod man att mamma eller pappa var på ingång. Åh åh åh bokskogen och stenen som jag satte mig och grät på den där gången när jag rymde hemifrån (jag satte mig verkligen precis utanför tomtgränsen med en ryggsäck som bara innehöll min dagbok). Får man vara såhär sentimental? Ja det här är min blogg. Så kul att se att de tagit så väl hand om huset också. Vi träffade en kvinna som bor i farmors gamla hus (pappa byggde ett hus till farmor på vår tomt) och hon berättade att hon låtit alla farmors tapeter sitta kvar. Det kändes fint. Vi styrde stegen mot skogen. Men först fick vi vänta ut cyklisterna. Mjuka, mjuka barndomsskog. När vi var små plockade vi så mycket svart trumpetsvamp här. Mamma satte mig på en stubbe och sa åt Viggo och Froste att hämta pulkorna. Hon trädde svampen på sytråd och hängde den att torka i kökets tak. Vi hittade myrstack lika hög som Elver. Tittade på ekorrar. I tio år har Viggo haft en unge på sina axlar. Från 19 till 29. Fyra Karl-Johan hittade vi. Kaxigt att vi hade med oss så många stora korgar. Äh, vi fikar i stället va. Jag hade packat pizzabitar och kaffe. Ungarna. Så tillgivna, så roliga. Älskar att vara faster till dem. Elver har fotat de flesta bilder. Här är mamsen och Calle. Viggo. Klipp till att vi kom hem till mamma och Calle igen. Kolla den här fina tekannan som jag fick av Calle i 26-årspresent. Jag älskar den. Elver fotade höna. Elver fotade nypallade äpplen. Elver fotade sin lillebror som krattade löv. Sen gick vi hem till pappa och åt GRILLAT utomhus i kvällssolen! Va! Får man ens ha en så mysig söndag? Venne, tydligen. Nu har Viggo och barnen åkt tillbaka till Lysekil och arbetsveckan är i full gång men jag kommer leva på den här hösthelgen länge. Kram från en som är sentimental. Läs också: Mitt barndomshem är till salu När jag var liten
