Duschar. Äter frukost vid dattan. "Dattan" är verkligen ett Sara-uttryck. Är det inte mysigt när man tar efter sina kompisars sätt att prata? Sitter hur som helst och svarar på kommentarer medan jag käkar. Börjar tänka på en fråga som upprepats i mig på sistone och börjar skriva ett blogginlägg. Blogginlägg färdigskrivet. Skickar det till Johan, han är ju omnämnd, han måste få säga sitt. Han okejar. Jag sätter på mig kläder värdiga Stjärnberg. Schmink och lufttorkat hår. Undrar när iPhone ska göra så att man kan ta liggande selfies och inte titta helt fel? Alltså det är omöjligt att "titta in i kameran". Tar bussen till office. Har skärm, tangentbord och mus nu. Tog mig bara fyra år att fixa det. Min storebror Froste kommer och äter lådda med mig. Vi pratar bland annat om hur bra det är att prata sig själv till sans ibland. Att rent konkret prata högt med sig själv. Rada upp sina problem framför sig, när det känns som ett trassel i huvudet och kroppen. Vad kan man kontrollera och inte? Synd att man uppfattas som en galning om man gör det på stan. Men på cykeln eller i skogen funkar det. Går till tandläkaren och får prova ut min nya bettskena som jag ska ha för att förhindra nattgnisslet. Här är en modell av min käft. Jag skriver käft, för jag kan inte kalla den för något annat. Betalar fyra lök för bettskenan och går ut i friska luften och känner mig fattig och ful. Skoja.Jobbar några timmar till på kontoret innan jag åker iväg för att köpa en kamera. Kvinnan jag har kontakt med via Blocket är helt obegriplig i skrift, men när vi ses talar hon fritt och obehindrat. Hon har ett så vackert ansikte. Har lagt en Snickers och en nyckelring i påsen med kameran. Den har tillhört hennes avlidne make. Hon säger att hon vill hitta kärleken. Jag säger till henne att jag tycker att hon ska söka till Hotell Romantik. Hon kallar mig älskling när jag ska gå. Tänker på vad jag sa till tandsköterskan tidigare. Jag sa ”låt mig prata till punkt”. Jag högg av henne. Jag kände mig så liten där jag låg med huvudet i en brant nedåtlutning. Jag hade just testat ut den stora bettskenan, den kändes hemsk, stor, munnen är trång redan som den är. Jag högg av henne, jag behövde prata till punkt, men det var inte rätt gjort. Jag förtjänar inte den här värmen från kvinnan med kameran. På kvällen äter jag och Johan middag hos Erik och Moa. Pratar om gigekonomi och kortfilmer. Till exempel. Baskisk ostkaka till efterrätt!! En jävla baddare. Läs också:Q&A: mitt drömboende & bästa självhjälpstips
