Det var den andra januari och jag åkte in till stan utan att halka. Jag och min mor skulle bo på Ett hem! Det är ett boutiquehotell som ligger i Lärkstaden på Östermalm. Min mor, det är så Jonathan Unge ibland talar om sin mamma i sin nya svt-serie. Bara min mor tar sådana här bilder på mig. Så flippat fint där. Jag har bott på Ett hem två gånger i mitt liv och sist var när jag fyllde 25. Vi checkade in. Sträckte ut oss på sängen. Promenerade ner på stan och tog ett glas vin på Tyge och Sessil. Jag tappade rösten på nyår men den andra januari var den nästan tillbaka, om än kraxig. Sjukt att vi har saker att prata om när vi hängde hela julen. Ni vet platser man kan tänka på när man typ känner sig stressad eller längtar bort? Det här hotellet, med tillhörande restaurang, är en sådan plats som kan dyka upp för min inre blick. Det är något med det lyxiga i kombination med det mycket vackra och mysiga. Får också, av någon anledning, upp lyxiga skidhotell i alperna (utan att ha varit på ett sådant). Jag tänkte på alla rika stammisar som reser till Stockholm och kommer till Ett hem regelbundet. Hur är det när en sådan här plats blir vardag? En stor del av skimret måste ju försvinna. Hur som helst. Vi bad om att få sitta i köket och sedan åt vi en helt otrolig meny som de hade satt ihop. Här en pilgrimsmussla med någonting någonting. Underst är Calles tallrik vilket kändes hemtrevligt för mig och min mor. En underbar kyckling med murklor. Morsans favoritefterrätt! Crêpe suzette. Efter maten gick vi den låna mödosamma vägen upp till sovrummet igen. Vi skulle kolla på Little Women. Här var hon lyckligt ovetandes om att jag några dagar senare skulle ringa och säga ... mamma jag har fått löss ... och vi delade ju säng häromdagen ... och jag lånade din borste innan middagen, förlåt!(Hon blev inte smittad) Under tiden hade personalen varit i rummet och dragit ner rullgardinen, puffat upp kuddarna och ställt fram vatten i kannor bredvid vår säng! Jag var helt häpen och skickade en bild till Johan. God morgon Lärkstaden! Du ser ut som London! Vi gick ner till frukosten och satt där länge och väl och sammanfattade året som gått och året som komma skall, som de egenföretagare vi är. Vad vi vill satsa på i jobbet, vad vi vill lägga mindre tid på, sådana saker.Och det var det lyxiga dygnet på Ett hem med min mor. Tillbaka om fem år igen hoppas jag? Tills dess ska jag drömma om hotellet ofta.
