Vaknade sju. Snoozade ett par gånger. Jag ställer väckarklockan när jag är här, för jag vill värnar om mina morgnar, när jag är klar i huvudet, pigg, tom. Låg och läste en timme i sängen. Nästa som rör mig av Bodil Malmsten. Än så länge är jag inte särskilt begeistrad (och då har jag ändå läst två tredjedelar). Känns mest som att alla scener och resonemang går i loop, även om huvudkaraktären är en spännande person (en kvinnlig f.d. fotomodell som går runt i Paris med kniv, och stjäl i de rikaste kvarteren). Kanske händer något rafflande i sista delen! Oavsett tycker jag mycket om Bodil Malmstens språk. Men det vet ni ju. Gick ner och åt frukost. Macka och yoghurt med bär. Kaffe som blev för svagt. Tror kaffemåttet här är mindre än det jag har hemma. Vilket problem va. Satt och skrev en stund. Skrev utifrån två av de karaktärer jag försöker ta fram. ”Jag heter x, jag gillar inte när, en gång hände det här, jag önskar …”. Ett sätt att förstå karaktärerna lite bättre, att dyka in i deras huvuden, deras direkta röster, men också ett sätt att eventuellt få uppslag till nya scener. Sol! Bäst att passa på att gå ut en stund. Sprang några kilometer, klättrade upp på en trave björktimmer, satt i solen, glodde, kände mig glad, ja lycklig, och promenerade sen tillbaka med vindjackan knuten om höfterna. Duschade. Tvättade håret i vårt missfärgade emaljbadkar. Håret har blivit så långt nu, noterade jag. Klädde på mig. Samma sak varje dag: manchesterbyxor och stickad tröja. Och sotet från vedspisen som inte försvinner från handryggen. Men den här bilden måste ha tagits innan, för håret är ju torrt här. Äh vi överlever. Kvart i tolv värmde jag upp lunch. Korvstroganoff med ris. Stroganoffen gör jag efter Tuvessonskans recept (men med sojakorv i stället för halloumi). Etermiddagen var oändlig. OÄNDLIG. Min morbrors internet (som jag brukar tjuva in mig på) funkar inte, så jag kan inte titta på serier. Jag sov middag en stund. Läste. Skrev lite mer, börjar hitta ett spår nu, det är spännande men jag skriver aldrig längre än typ tjugo minuter i taget. Det är tydligt att jag dras till texten när jag har tråkigt. För där kan jag ju leka. Orkar bara inte leka i så långa sjok. Sen försökte jag sticka. Har ett så fint stickningskit från We are knitters, ett linne jag tänkte försöka mig på. Men enligt beskrivningen skulle det stickas i linnemönster och det var hopplöst svårt. Även efter att jag tittat på youtubetutorials. Blev arg och gav upp. Drack ett glas vin i stället. Klockan halv sju blev jag hungrig igen. Värmde korvstroganoffen och la den i korvbröd. Tänkte att det var en genial idé, varför har ingen tänkt på det här förut, meeeen det blev mest geggigt och slabbigt. Satt utomhus i alla fall. Ja, och sen gick jag in och skrev det här blogginlägget. Då var (är) klockan bara 19:52. Massa tid att fylla innan läggdags. Är det så här det är att vara pensionär?