Hej från ett café på Sveavägen. När jag bodde i Vasastan satt jag ofta här. Mötte upp min dåvarande pojkvän på lunch. Eller så jobbade jag. Skrev. Det känns som en annan tidsålder. Om en halvtimme ska jag intervjua Jonas Hassen Khemiri om hans bok Pappaklausulen som kommer den 21 augusti. Och om skrivandet i stort. Vi ska ses i Bonnierhuset som ligger här intill. Jag fick förfrågan i våras, det kändes långt bort då, men nu är det en tredje augusti och jag ska intervjua min största idol. Jag beställde ylletröjor på nätet häromdagen. Det är 28 grader ute men jag beställde ylletröjor. Jag Tindrar inte. Jag börjar långsamt tänka på jobb igen. På att jag ska plugga skrivande igen till hösten för att få en extra knuff till att skriva klart mitt bokmanus. Jag har en vagel i ögat. Eller om det är ett myggbett. Min kropp vill vara någon annanstans. Jag har pratat i telefon i flera timmar om dagen i veckor. Jag minns tonårens långa telefonsamtal. Den varma telefonen mot kindbenet som gjorde att finnarna trivdes där. Igår när jag kom hem till lägenheten var trägolvet alldeles varmt under mina fötter. Som plankorna i en bastu. Flera av växterna hade kroknat. Luften stod still. Jag sov med vidöppna fönster. Vaknade 07.22 av vägarbetet utanför. Det är sommar fortfarande. Det ska vara det ett tag till.
