Hej alla grevar och baroner. Oj den senaste veckan har varit lite. Ja men. Upp och ner. Måndag & tisdag. Föreläste för åttondeklassare som läst Hålla andan. I vissa klasser finns elever som halvt möblerar om rummet under tiden. Någon frågar: är du singel? En annan: blir du rik på att skriva böcker? En tredje: känner du till hjältens resa? En fjärde: vet du allt på förhand när du börjar skriva? Få saker gör mig gladare än att träffa skolklasser. Jag tycker om motståndet, skratten, intensiteten, det oväntade. De dagarna var varma så uta helvete. Jag tog pauser med Johan mellan klassbesöken. En kaffe i solen. Tror jag var grinig mot honom fem minuter innan den här bilden togs. Har haft sånt närhetsbehov den här veckan. Tur att han har en så stor varm famn. Känt mig nojig på sistone. Vet att vi är många som nojar över vänskapsrelationer just nu. Det svåra i att tacka nej eller inte initiera umgänge med pandemin som skäl, men så kanske det uppfattas som ointresse? Har läst om många som upplevt mindre fomo det här året men jag tror att den har förvärrats för mig. Är rädd för att "halka ur relationer", att förlora närheten, att bli uträknad. Hur som haver. Den akuta känslan har slipats ner nu. Återkommer hela tiden till vad jag vet: att vänskap går i vågor, att man kan vara superintensiv i en period för att i nästa inte vara det – och det är inte fel, det är som det ska vara. Här är förresten en bild på när jag vilar mellan ett par skolklasser. Och min pionbukett. Frågade Sara om hon ville sticka ut på en kolonilottsäventyrslöpning. Bara fokus på att lukta på blommor och se fina saker. Hon ville det. En av årets mysigaste löpturer. Den här bilden är lite töntig meeeen tyckte jag hade bra löparstil. I tisdags väntade jag in Bea under rosa fluff. Hamnade återigen på Barrels. Vi blev på pickalurven och det var länge sedan jag kände den, AW-lurven. Vi snackade sönder varandras öron i vanlig ordning. Sen tog jag och Johan bilen ut till Täby där Julia och Elias bor. Redan på uppfarten luktade det grillat. Vi hittade Elias på baksidan omgiven av scilla. Fick vin och rundtur på tomten. Äppelträd och vårblommor som skulle presenteras. Johan bodde ju i deras kollektiv förut och nu var det länge sedan jag var där. Men det känns alltid lite som att komma hem. Kolla maten! Va! Grillade grönsaker, tzatziki, ajvar, tabbouleh, baba ganoush, färsbiffar, halloumi, filodegstjosan, granatäpple, pita. Vill mula er med pitabröd för att jag gillar er så mycket. Igår fotade Amanda mig inför ett instagramsamarbete jag ska göra. Anlitade henne som fotograf alltså. Det var pittkallt! Men så roligt! Ja och sen har jag varit nära på att bryta samman av stress. Det kändes som om mitt huvud skulle brinna upp igår. När Sara frågade hur jag mår kom jag på ... pms. Det förklarar så mycket av den ängsligheten jag har känt den senaste tiden. Alla de här känslorna och tankarna är ju riktiga, men de intensifieras av den hormonstinna kroppen. Och så blir det väl lite overload när jag jobbar helg (skrivkurs) utan att lägga in ledig tid. Har bara rusat på och jobbat satan denna vecka. Jävligt idiotiskt. Här är bild på doften av sommarregn. Eller det är ju bara bild på regnvåt asfalt. Men ni fattar doften. Johan vet hur han ska lugna mig. Stor lugn famn och stor lugn portion pasta att äta i sängen. Och våren är kommen och jag har börjat läsa en bra bok. I helgen ska jag fira min lillebror som fyller sex. Jag och några polare ska greja med en grej. Dricka lite bärs och slipa och olja. Och så ska nypa bort döda blad på våra växter och ge dem ny, näringsrik jord. Läs också: Vårjackor till bloggläsaren Saga
