Har känt ren glädje de senaste dagarna. Ett varmt övertryck i kroppen. Det är alltid lite otäckt med den här förhöjda livskänslan, för det känns som om den när som helst kan tippa över och förvandlas till ångest? Men jag ska njuta. Jag njuter. Har inte fotograferat särskilt mycket. Men den här bilden tog jag exempelvis på Johanna och hennes fyraåriga lillasyster. Tänk att både hon och jag fick sladdsyskon i vuxen ålder. Att det blev så bra? Att det är så lätt att älska dem? Månen skallade nästan DN-skrapan. Har tvättat. Här tog jag en bild på alla våra skjortor för att jag tyckte att de såg så söta ut ihop. Nån som vet om jag är på bra humör Åkte till Strängnäs i onsdags för att göra ett författarframträdande på deras bibliotek. Det var full on jul där vilket jag uppskattade. Fick akut lust att gå in på Bishops Arms och ta ett glas, men det fanns inte tid. Jag kände mig som Ivan i Intermezzo, när han åker till den lilla orten för att spela schack. Fick till och med skjuts till stationen av en bibliotekarie efter framträdandet, så som Ivan får av Margaret. Snön kom och jag känner mig redo för den, inte bara för att jag köpt en dunjacka, utan för känslan av det rena, det inbäddade. Halkade på väg till tvärbanan, lårkaka, men till och med det var okej?Läs också:Spellista höst och vinter