Hemma i stan igen. Hade glömt bort hur skön vår säng är. När jag går och lägger mig måste jag göra ljud för att det är så skönt. Bea har bott i lägenheten i några veckor och tagit hand om växterna så fint. De har växt och växt och växt. I övrigt är det som vanligt här. Än så länge är det skönt att vara hemma. Men en stor sak har hänt här på vår gata i stan. Nämligen: Vi har köpt en bil! Eller snarare: Johan har köpt en bil. En Peugeot 207 från 2008. Han ska köra ner den till Schweiz nu i september och ha den där när han gör sin utbytestermin. Kunna åka på utflykter eller över till Italien för att handla billigare mat (beroende på hur restriktionerna ser ut). Igår gjorde vi bilvänliga ärenden: tog antikroppstest, vattnade döda lindar på kontoret, handlade på Delselius i Gustavsberg ("om du ställer dig här så kan jag springa in"), fikade med farmor på hennes balkong och åkte hem till pappa och parkerade bilen där. Sander döpte bilen till Zorro. Vi får se om det namnet fastnar. Vi har räknat mycket på det här med att ha bil. Bilen i sig kostade som en större Macbook Pro, sedan tillkommer parkering, försäkring, besiktning och eventuella reparationer, skatt, bensin, vägtullar ... och säkert fler saker som jag inte kommer på nu. Kanske kan vi lätta på utgifterna (och utsläppen) genom att ha ett slags bilpool med kompisar. Kanske säljer vi den senare. Men under hösten kommer den ju köra runt mellan alpbyarna i Schweiz, det är därför den är införskaffad, och i vår kommer jag kunna övningsköra! Ja det är VERKLIGEN på tiden. Andra saker jag gjort: handlat frukost och ingredienser till vattenmelonsallad. Har bott här i snart 2,5 år men jag tröttnar aldrig på känslan av att gå till vår närbutik och handla på morgonen. Känns som att vara utomlands. Ja och sen gled vattenmelonen ur pakethållaren och spräcktes mot trottoaren. Toppen.