Hej det är jag. Vi har en spegel på kontoret som jag, tyst i mitt huvud, har börjat kalla prinsesspegeln. Man ser verkligen mycket snyggare ut i den än vad man gör i verkligheten. Ungefär som spegeln i vårt sovrum som får en att se ungefär 15 cm längre ut än vad man egentligen är? Så himla schysst. Man borde bara ha prinsesspeglar. Min fredagsmejk 🤠 Läppglanset skrev jag om här. Har ju byxutmaning på gång. Ska använda alla i garderoben är tanken. Här är ett par Versacebrallor som jag köpte i en second hand-butik i Rom. Yogade med Maja och Bea på lunchen. Vårkänsla i luften. Har haft mycket ångest den senaste veckan av okänd anledning, så det var skönt att andas djupt och sucka ut luften. Blir alltid lite rörd efteråt, när man ligger i shavasana och blundar. Det är så rart med människor som vilar i samma rum. Omöjligt att inte dra kopplingar till vilorummet på dagis. Johans päron var här i helgen. Mysikt. På torsdagen åt vi middag på Crêperie fyra knop. Ett Detaljernacitat hängde på väggen. De hade höjt priserna där ganska rejält, det gör de ju av förklarliga skäl överallt nu, men det gjorde mig lite sorgsen. På fredagen möttes vi på stadsbiblioteket bara för att det är fint. Johan har gjort mig uppmärksam på att arkitekten Gunnar Asplund hämtade inspiration från Pantheon i Rom, inte minst när han tänkte ut golvet. Sen käkade vi middag på underbara Bistro Mirabelle, innan vi gick på en Steely Dan-tribute på Fasching (för Johans pappas skull). De flesta i publiken hade tunt hår och glasögon (förutom en drös killar från Rytmus eller möjligen musikhögskolan, men nu när jag tänker på det hade de nog också tunt hår och glasögon). Alla var så glada i musiken. Jag blev helt varm av det. På lördagen hängde vi runt på stan. Köpte en bok på Söderbokhandeln, åt årets första semla på Åsö Konditori och käkade korv på Brunos. Tycker det är så gött att turista i min egen stad. Johans föräldrar och min mamma och styvpappa gick på Fotografiska (första gången de umgicks själva hihi) medan jag och Johan fixade inför middagen som vi skulle bjuda dem på. Vi gjorde ravioli. Utanför fönstret: pärlemormoln. På söndagen gjorde jag en grej alla tjejer älskar: tog täcket till soffan. Jag käkade frukost, läste bok och lyssnade på Ella Fitzgerald. Tillbringade i princip hela dagen där, förutom när Johan sa "jag tror att ett avsnitt Hotell Romantik kan vara ångestreducerande". Det var det. Men varför behövde jag se en deltagares pung i bild? Det är som om deras frigörelse går lite till överdrift? Gränserna förskjuts för varje dag som går på det där hotellet och det oroar mig. Men det är fint att se hur vänskap växer fram, kors och tvärs, i synnerhet mellan männen. Tycker för övrigt att Hotell Romantik väcker lika mycket känslor som Gift vid första ögonkastet. Ni som sett – vad tänker ni? På kvällen firade vi min bror som fyllde år. Hur många får ni gissa genom att tolka ljusen. Ett mantra jag upprepar för mig själv just nu, när det hisnar i bröstet och känns elektriskt under huden:Jag har allt jag behöver.🙏👍Läs också:5 Netflixserier att se när det regnar
