Den här veckan är jag i en högstadieskola och föreläser om Hålla andan för alla åttor som går där. Den här skolan, alltså själva byggnaden, var förut ett gymnasium. Och inte vilket gymnasium som helst – utan det som jag gick på!Det är inte coolt att tycka om sin gymnasietid, men jag trivdes bra. Hemma var det inte alltid toppen, men i skolan var vi en flock.Igår, under tiden jag gjorde en skrivövning med eleverna, kände jag hur det vibrerade i väggarna. Jag hörde basgången. Trummorna. Precis så lät det också förr, när mina kompisar hade musiklektion, åren 2009-2012. Jag minns mörka morgnar. Bussen till Slussen och tunnelbanan till Rådmansgatan och promenaden ner till Jarlaplan. Det tog en timme och tio minuter från dörr till dörr.Minns första skoldagen och hur jag rökte en cigarett med Johanna på rasten, som om det var något jag brukade göra.Hur jag fick körtelfeber den första månaden och läkarna sa att jag kanske skulle missa första terminen av skolan. Matilda skickade en bild på hela klassen som vinkade till mig. Vi saknar dig. Hur jag kom tillbaka efter bara några veckor och blev andfådd i trapporna. De nednötta trappstegen av sten.Maja i de zebramönstrade tightsen. Bea med hörlurarna runt väskremmen. Cornelia med kappan på inomhus.Hur jag grät inne hos skolkuratorn. Jag förstod inte vad ordet analysera betydde, men så många av skoluppgifterna handlade om att man skulle göra just det. Varför var jag så dum i huvudet?Skolmaten som alltid var gul. Mattanten som senare ställde upp som årets bachelor i tv4. På knä på toaletten vid pingisbordet. Jag och X hade stämt träff där. Hur han senare kallade mig hora. Men det var ju på skämt, det rimmade ju med mitt namn. Minns att vi mötte vodkabilen borta vid bensinmacken (som inte finns kvar).Att vi satt i timmar på Café Birger (som inte finns kvar) och Café 60 (som inte finns kvar). Minns att mina händer skakade så mycket när jag skulle redovisa inför klassen att jag tog för vana att gå ner till musiksalen och hämta ett notställ till mina anteckningar.Tre timmar bild i veckan. Kroki, linoleumtryck, skulptur. Jag älskade de där långa stunderna. Koncentrationen i luften. Att tvätta de blå penslarna rena.Trumpinnarna i Felix bakficka. Hans slitna Levi's och emilkepsen som luktade bildäck för att han förvarade den i sin Frietagväska. Minns att vi satt bredvid varandra på lektionerna. I början bara ibland, sedan allt oftare. Minns att Kugel plötsligt pekade på oss och sa: men ni är ju kära!___Läs också:Texter om att göra slut
