Bakgrund: I slutet av 2015 startade jag och Yrsa ett delat dokument, ett google docs. Det har fungerat lite som en delad dagbok, en brevdikt. Ibland råkar vi vara online samtidigt och då kan man se hur den andres ord liksom växer fram över dokumentet. Ibland skriver vi ingenting på flera dagar. Andra dagar har jag vaknat till flera sidor ny text. I nuläget har vi ungefär 250 sidor. Här är ett utdrag av det vi skrev i september 2016, då sommaren fortfarande dröjde sig kvar. Här kan du läsa den första delen. Och här kan du läsa del två. YK betyder Yrsa Keysendal och FW betyder Flora Wiström. YK: sista gången på ett bra tag jag sitter på den här blåmålade träbänken som farmor och farfar hade picknick på i slutet av 60-talet när pappa var liten det var på den tiden precis innan han fick skinnjackan den som hänger i min garderob nu den som jag så många kvällar i nian hade på mig till trasiga strumpbyxor och eldröd snedlugg trots att den inte var trendig jackan alltså här ute står tomma krukor som härbärgerat allt som vuxit i sommar några rester av torr jord längs kanternas insida kvar bara det är en fråga om tid innan den regnar bort här ute satt jag vad det känns som hela sommaren och stirrade på den högra hörnan av datorskärmen helt tomt alltid och om jag hade kunnat säga till mig själv att jag i slutet av sommaren fortfarande inte skulle fått svar hade jag ändå inte kunnat göra det på något annat sätt FW: vi lyssnar på andrea bocelli jag formar zucchinibiffar med händerna han ställer sig bakom mig lägger händerna runt min bara mage och kysser mig på huvudet då efter att vi kommit poppar han popcorn jag får låna hans skönaste kläder nu är jag definitionen av mjuk säger jag vi klättrar upp på taket pratar med popcornkärnor i tänderna gröndal glänser på andra sidan dn-skrapan blinkar vänligt jag stryker honom över ryggen han säger om jag hade sett mig själv utifrån så hade jag blivit avundsjuk YK: jag skriver nu någonting nytt. det är som att tonen och språket kom med detsamma. pirr i magen sitter i köket det känns mindre på riktigt då. vattnar ur aubergine. bästa måste väl ändå vara att varva matlagning med skrivande. jag har pannlampan på mig också hur kan orden finnas kvar i mig det är så fantastiskt. FW: farmor håller stanna med knotiga artrosfingrar och tittar på mig med vattniga ögon. det här är en juvel, fia. hon måste stå still en stund för att hitta balansen, sen tar hon tag i rollatorn och går runt soffbordet, sakta, sakta, för att komma till mig. jag måste få krama om dig, fia. FW Sminkösen i logen på SVT har knallrött hår, tjocka eyelinerstreck och alldeles för mycket rouge. Jag förstår direkt att hon kommer göra mig fulare än jag är, men det är okej. Kaffekoppen står mittemellan countour kit och anti shine primer. Jag vågar inte dricka ur den, är rädd att bli för bajsnödig. En man med stripigt hår och kulmage sätter fast en mygga i min jacka och pular ner dosan baktill i mina byxor. Han känns som en del av möblemanget, rör sig så självklart genom korridorerna. Jag vet inte om han pratar med någon i hörsnäckan eller om han pratar med mig när han leder in mig i studion. Sen sitter jag där och mina händer är två stenar på bordet framför mig, men jag hör min röst skaka till och sedan bära. Jag hör mig själv sätta ord på saker jag inte riktigt satt ord på förut. Sju minuter i studion på Gomorron Sverige går så fort. Efteråt berömmer de mig. Lotta Bouvin-Sundberg har läppglansläppar som ler. FW Jag hör dig sjunga där nere i norrgårdenköket du har en så klar och fin sångröst du rör runt i en etiopisk gryta jag råkade äta lite för mycket chips och oliver men det vågar jag inte berätta för dig just nu dessutom har jag två magar en för sött och snacks och en för allt annat boken tuggar framåt jag tänker på the diary of a teenage girl och hur huvudkaraktären låg med sin mammas kille det var övergrepp på ett sätt men samtidigt, hon älskade ju honom, han var så het en gråzon lundnäs norrgården hällorna sågaretorp vi åker runt mellan landställena som riktiga borgarbarn utomlands också san francisco london palinuro barcelona vad härligt det är jag vill alltid ha det så värst vad du smäller i skåpdörrar och skramlar med bestick där nere jag ska gå ner till dig nu. FW ikväll när du läste din poesi yrsa och utdraget från din nya bok tänkte jag att du är min favoritförfattare och det är inte ens överdrivet du får augustpriset en dag det du skriver det är så bra YK hela det här dygnet i mitt bakhuvud snart är jag inte omringad av er snart somnar jag själv vaknar jag själv killar mig ingen i håret därför lägger jag mig tätt tätt bakom dig i soffan slutar aldrig klia dig snart från en dag till en annan byts allting mot någonting jag inte känner till lika väl som vägarna mina fingrar tar i din hårbotten när solen gått ner i bakrutan på bilen och musiken var på högsta kom jag på att det kommer en dag när du och jag ska säga hej då till varandra jag fick stoppa in en snus då Första bilden är tagen av Sara. LÄS ÄVEN: SOMMARDOKU DEL 1 AV 3 SOMMARDOKU DEL 2 AV 3 BREVDIKTEN #1 15 FRÅGOR TILL YRSA YRSAS PORTFOLIO
