Haft några vacklande dagar. Inte orkat packa upp, inte orkat städa, inte orkat plugga, suttit många timmar i soffan och i sängen med telefonen i handen. Fastnat på youtube i timmar. Fastnat på instagram i timmar. Enda räddningen är att ta bort instagramappen. Men så kommer jag på mig själv med att ladda ner den igen. Selfcontrol på datorn är ju bra. Svartlista youtube. Men jag har svårt att hålla koncentrationen i mer än någon timme åt gången, även om jag tycker om novellen jag läser: Berta Funcke. Dekadent och härlig. Upptäckte att min hormonspiral ska bytas ut nu. Tre år har gått sedan den där gången då jag låg på UMO Odenplan med tensplattor på magen och två änglar intill britsen. Jag var ungdom då, kunde gå på ungdomsmottagningen. Nu är jag vuxen och ska till baaaarnmorskan. La upp något om det stundande spiralbytet på min story, tänkte väl att folk skulle känna igen sig (har ju hängt mycket på min telefon som sagt) och fick många dm:s som började med "Inte för att skrämmas men". Bokade en tid på Mamma Mia och fick ångestpåslag. Sa det till kvinnan i luren men hon sa ingenting om det, sa bara att jag var välkommen följande onsdag klockan 08.30. Det tar bara en halvtimme, sa hon. Insåg nu att jag ju inte fått ett recept för att hämta ut det där svärdliknande paketet, och hon sa heller inget om förebyggande värktabletter. Får ringa dem på måndag. Jaja. Det går bra. Det fixar sig. Det är värt det. Men tror att jag är lite extra skör nu. Över många saker. Otroligt ledsen, verkligen heartbroken, över att jag inte har haft feeling i skrivandet sedan typ ... i somras. Och innan dess bara några enstaka gånger i våras. Har ett dokument på typ 100 sidor men texten håller inte. Kan inte förstå att jag skrivit två romaner. Skriver det inte som skryt, skriver det därför att det känns som att jag var någon annan då. Vem var hon som skrev och skrev och skrev? Vart tog hon vägen? Muntert. Muntert! Har ändå en förhoppning om att det kommer släppa under nästa år. Om inte annat får jag försätta mig i skrivandet mer. Resa iväg en stund själv, jag vet inte. Johan ska söka utbyte utomlands till nästa höst, det kanske påverkar min egen position i världen. Kanske flyttar jag med, kanske drar jag någon annanstans. Läser och skriver. Ja. Det är en tröstande tanke. Kan inte förstå hur fort de här senaste åren har gått. Förr har jag alltid upplevt varje år som så EGET och NYTT, men de senaste åren klumpas ihop för mig. Det gör mig egentligen ingenting. Det är skönt att tiden flyter på lite mer nu. Låg i sängen större delen av gårdagen. Hela eftermiddagen och in på kvällen. Skrev till Johanna och frågade vad hon gjorde, hon skulle iväg och träna, ville jag hänga med? Ja gärna. Jag drog på mig träningskläder innan jag hann ändra mig och mötte henne på friskis på andra sidan stan. Vi låg och skrattade i träningsmaskinerna och jag fylldes av en uppsluppen känsla. Efteråt gick vi till Oas och drack vin. Det var en fin kväll. Jag blev glad av den. Nu ska jag snart möta upp Sara för en AW. Ska få se hennes nya lägenhet också. Sara! Det känns skönt att träffa henne.