fredag, mina naglar skivar sig, jag tänker att jag inte ska krafsa på dem när jag är på dejt, det kommer se nervöst ut, men det är så svårt att låta bli när de går av så lätt han håller händerna om mitt knä när jag pratar, rör tummen över knäskålen, jag har aldrig sett en så perfekt frisyr förut, det är nästan overkligt, jag frågar honom: hur är det möjligt lördag, ligger i humlegården hela dagen och dåsar i solen med vänner, konstigt att inte ha någon att komma hem till eller synka helgplaner med, vänjer mig kanske aldrig vid det, vill inte vara hemma en lördagskväll utan dröjer mig kvar på barerna fastän jag är trött, infravärme, någons axel att luta kinden mot samtidigt friheten i att kunna vara helt spontan och inte behöva pussla så mycket, men det är ovant, av mitt vuxna liv har jag varit någons flickvän mer än vad jag har varit själv söndag, min lillebror har en ny frisyr, en hackigt klippt pottfrilla, han sitter i sandlådan och skrapar träkanten ren med spaden, pappa och jag bredvid varandra med varsin kaffekopp i handen, jag säger: min största rädsla med att få barn är att jag ska behöva sitta ensam vid en sandlåda medan mitt barn leker, att vara dödstrött fastän jag inte gjort något annat än att sitta just där pappa säger att när barnen kommer krymper alla utomstående måsten, man kan inte göra allt som man hade trott att man skulle göra, och det är skönt, men det hade varit kul att kunna åka till amsterdam över en helg pappa på knä på mitt köksgolv sedan, drar upp spiken som han från i fredags skar sig på, min lillebror äter ris med händerna och fnittrar när jag blåser luft i hans pottfrisyr målvakten utanför mitt fönster ser uppgiven ut där han står i sin rektangel och väntar på bollen som aldrig kommer, längs med planen står föräldrarna med armarna i kors efter att sitta på en sandlådekant så kommer rädslan för att bli stående vid en fotbollsplan och ropa heja heja varje helg men den kommer väl, längtan efter familj, om några år, kanske tio rädd för att folk ska tröttna på mig, rädd att vara för mycket, rädd att vara för lite, vem ska orka med mig vem ska jag orka med
