Sjunde juli. Åtminstone tror jag att det är sjunde juli. Vi har tagit bilen till stranden. Medelhavet är så varmt att det knappt märks vilka kroppsdelar som är under ytan och vilka som är över. Jag ligger på rygg och flyter, örongångarna fylls av vatten, vätskan kommer stanna där resten av veckan. Så har det alltid varit. Jag bär mamma som ett barn i havet. En arm under hennes rygg och en i hennes knäveck. Hennes ansikte mot min axel. – Om du blir sjuk så ska jag bada dig såhär mamma. Vi möter de andra på vårt torg. I vår by. Placerar oss framför de stora teveskärmarna. Det är fler svenskar där. Och engelsmän. Inga fransoser. England gör sitt andra mål mot Sverige. Johan vrålar: – En solklar offside! En timme in i matchen har något slocknat i oss alla. Det är inte lönt att titta på skärmen mer. Det var det. En av de små målar en teckning i gul tusch. Han håller upp den för oss andra. – Det är en tröstpokal till det svenska laget. England får bara titta på den. Mamma bär en grönmönstrad klänning. Den är ny. – Jag köpte den för att kunna matcha med de formklippta häckarna. – Du är den enda som köper en klänning för att matcha med formklippta häckar. Jag går på toa med de två små. De står på varsin sida om toalettstolen och kissar. Två tunna strålar i kors. Den yngsta pekar. – Mitt kiss är citronsaft, ser du? Vi är fjorton personer här med bebisen inräknad. Många beslut ska fattas. Vi delar in oss i frukostlag och middagslag. Ibland blir det ändå svårt att komma överens. Ska vi äta på stan, eller hemma? Vi kompromissar genom att beställa hem pizzor. Klockan halv sju har de inte fått upp värmen i pizzaugnen än. De säger att de har hemleverans, att de kan komma förbi senare. Så blir det. En liten skrotig citroën skuffar fram på grusvägen. Röd och vit med en pinuppa på dörren. Barnen får provsitta bilen. Klämma på den stora tutan. Sedan äter vi pizzan vid poolkanten. Har våra solbrända fötter i vattnet. Barnen räddar en myra med en långs skumgummiorm. Det spelar ingen roll om pizzorna blir blöta och vinglasen faller omkull. Det här är viktigt, myran ska räddas.
