I resväskan packade jag böcker, kamera, ett ombyte. Jag la fram kläder att dra på mig nästföljande morgon: byxor och knästrumpor, trosor, behå, t-shirt, kavaj. På kavajen ett par örhängen. Jag packade necessären med sminkborttagningsmedlet i resestorlek. Baklänges på tåget mot Litteralund, skriver mina tre morgonsidor, försöker göra det nu. Tre handskrivna sidor varje dag, en medvetandeström, skriver fort, kramp i handen, ska inte läsa igenom orden efteråt så då spelar väl inte handstilen någon roll. Kissnödig, är vi inte framme snart. Tänker på den kommande månaden, allt som ska göras, läsa in HA som ljudbok, spela in boktrailer, signera böcker, sätta samma pressutskick, hålla i skrivkurs och workshop, flänga, flänga, tur med dagboksskrivandet för annars hade det inte blivit något skrivet gjort. Att prata OM skrivande när jag inte är i skrivprocess känns som ett skådespel, som att jag leker författare, en skrivande människa skriver, en skrivande människa pratar inte bara om att skriva. Men hur ska man annars hinna med. Fast all tid i väntan på boksläpp är tid för självtvivel, vad fan har jag gjort, vem fan tror jag att jag är, vem fan ska Det är snö utanför Norrköping. Snö i april. Johan hostade i mitt öra hela natten, jag drömde att det låg en främling bredvid, en äldre kvinna, hon behövde någonstans att bo, hon sov annars i Vasaparken, ja men det är klart att du ska sova här, sa jag, sov i min säng. Men det var obehagligt att sova intill en främmande kvinna. När larmet ringde klev jag upp med en gång. Satte på kaffebryggaren. Det hade redan börjat ljusna fastän klockan bara var 6. Jag klickade ut en klutt tandkräm på Johans tandborste, borstade mina egna tänder och packade ner tandborste och tandkräm. Packade ner datorn i ryggsäcken. Laddaren också. Hårborsten. Sminket. Roligt att sminka sig efter flera dagar av feber under duntäcke. Kaffekoppen på toalettlocket. Packade ner den läckande foundationflaskan med fryspåse runt. Packade ner snus. Skrivboken.
