Mitt arbetsliv är indelat i skrivperioder och skrivpauser. Under pauserna – när jag väntar på textrespons – kan jag göra lite vad jag vill med min tillvaro, behöver inte upprätthålla samma rutiner, samma disciplin. Kan göra mig i ordning länge på morgonen, kanske föna håret, kanske se ett extra avsnitt av något på kvällen. Ett till glas vin på en AW stjälper inte. Å vad dessa perioder är sköna! Jag känner mig på något sätt fri! Jag bokar in helt andra typer av jobb, jag tackar ja, kan åter gå på frukostmöten, kan gästa poddar, kan göra sånt. Hade min tillvaro bara sett ut så hade jag nog blivit lite olycklig på sikt. För mycket frihet och oplanerad tid gör mig rastlös. Jag får en annan känsla av mening när jag skriver skönlitterärt (inte alltid, herregud nej, men mer än när jag bara jobbar med mina sociala medier).Jag tycker om omväxlingen. För rätt var det är börjar nästa skrivperiod. Då är det alkoholfritt på vardagar, då är det tidiga morgnar och tacka nej och skärma av. Då är det aja baja och upp och hoppa.Omväxlingen är go. Jag var på möte på förlaget igår, vi talade om slutet, om bokomslag, om titel, det börjar bli verkligt även om det fortfarande är mer än ett år kvar. Jag tillät mig själv att bara njuta av känslan, inte direkt gå till oron. Tillåta mig själv att visualisera en färdig bok (fåfänga!) innan jag åter ska in i det som inte alls är färdigt. Som fortfarande buktar åt olika håll. Som behöver styvmoderlig kärlek och styrsel och oavbruten skrivtid. Jag ser fram emot den här kommande skrivperioden! T-shirten är en present från Froste och Dana (de bodde i Petaluma, California förut), halsbandet är från Sezane, byxorna är från Sellpy. Bilderna är givetvis tagna under en av dessa skrivpauser.
