Sak jag återinfört i mitt liv: skrivmorgnar hemma. Jag tror att det var Yrsa som, en kväll när vi pratade om den skrivhöst som ligger framför oss båda, sa: hur skulle det vara om du skrev hemma om morgnarna och satt på kontoret och jobbade med andra saker om eftermiddagarna? På så vis kan du känna dig färdig och jobba koncentrerat med först det ena och sedan det andra. Så har jag gjort förra veckan och denna. Det är skönt att byta plats, att gå in med ny energi på kontoret, gagga med Sara och: känna mig nöjd över att skrivdagsverket är klart för dagen. Såhär har många av mina morgnar sett ut sedan jag kom hem från Schweiz: Först ringer klockan 07.30, då snoozar jag en gång, ibland två, sedan klär jag på mig något mjukt och varmt. Jag sätter på kaffebryggaren, tänder några ljus och sätter mig och läser i soffan med kaffekoppen. Gud vilket livsstilsmagasin det här låter som nu. Perfect guide min helg. Nej men seriöst: mysfaktorn ger mig ju sinnesro, inga stora intryck från dagen har kunnat nästla sig in än och läsandet ÄR faktiskt råviktigt för mig när jag är i skrivperiod, ett slags filter, jag hämtar en stämning eller en ton som jag sedan på ett eller annat kan överföra i mitt eget projekt. För sedan sitter jag och skriver ett tag. Jag äter frukost någon gång vid 9-tiden. Vid 10 brukar jag känna mig ganska klar med skrivandet, men jag har bestämt mig för att skrivmorgonen pågår till klockan 11. Känslan av mycket tid, tre timmar, gör mig lugn. Just nu läser jag Hanna Johanssons debutroman Antiken. Helv. Jag får inte läsa mer än 40 sidor om dagen för att den ska räcka länge. Typisk sån bok man blir skrivsugen av. Egentligen börjar förberedelserna redan dagen innan. På kvällen städar jag undan, klickar jag ner alla webbläsarfönster och program, stänger av wifi:t och laddar datorn. Och så ser jag till att ge mig själv en uppgift till dagen därpå, kanske "skriv en öm scen mellan x och x". På så vis vet jag var jag ska börja när jag slår upp datorn. Men ofta glider det över till något annat. Jag skriver i ett program som heter Scrivener. Kolla fina blommor jag har fått förresten. Den lilla buketten har Eloise plockat i trädgården och hortensian fick jag av Julia och Elias när de kom på middag i måndags. En sak förstått om mig själv och om skrivprocessen: den ser olika ut varje gång. Det är inte säkert att ens gamla metod funkar på det nya projektet, ens mående och livssituation förändras ju ständigt och därför måste man gång på gång skapa en ny metod. Just nu är det denna som funkar. Toppengrej med att ha distansförhållande alltså: morgnar som bara är mina. Ni andra som skriver eller jobbar hemifrån eller pluggar – hur ser era rutiner ut?
