Förra veckan vände något i mig. Jag har kommit på mig själv med att le så mycket att det ibland känns som att insida kind pressar sig ur mungiporna. En kraft nerifrån fötterna och uppåt, som måste ut. Jag har tittat på bilder från förra gången jag var singel och känt mig stärkt av det. Det påminde mig om vad jag egentligen vet: att jag var en fullvärdig person innan jag var någons flickvän. Jag har pratat i dubbel takt (och tappat rösten). Jag har känt, och känner mig redo, för den här senvintern och våren. På att så småningom börja skriva på mitt projekt igen. Tills dess ser jag fram emot att dricka öl på Tranan, gå på jazzdans med My varje torsdag, blogga, spela spel (Ticket to Ride!) och äta middagar i olika vänners kök, sträcka ut kroppen och gå på lägenhetsvisningar. Om livet får vara så. Veckans citat: Veckans resa: Onsdag och torsdag tillbringar jag i Göteborg. Jag ska gästa Göteborgs filmfestival och prata film och skrivande i Filmfönstret på NK, 16:30 på onsdag. Kom förbi och lyssna? Skulle bli så glad! Det krävs inget festivalpass. Veckans tillställning: På tisdag ska jag och Yrsa gå till Öppen scen/Poesikväll på Pet Sounds. En av medlemmarna i Skrivgäris (facebookgruppen för skrivande gäris och ickebinäris som Yrsa/jag/Nicole/Betlehem är administratörer för) styr poesikväll! Mkt pepp på detta. Veckans piff: Jag ska klippa mig! Och kanske ljusa upp håret? Vet inte riktigt? Veckans drömplagg: De här baddräkterna från & Other Stories. Skulle vara så göttigt att ligga utfläkt i en sådan på en solstol i Marocko. Påminner så himla mycket om "isglassklänningen" jag älskade som tonåring (nedan på min artonårsdag). Minns ni? Veckans läsarfråga: Hej! Du är toppen Flora! Har undrat sedan du sa att du inte brydde dig om du råka trampa i hundbajs...hur kommer det sig? ? jag är nämligen typ "rädd" varje dag att trampa i hundbajs mår illa av tanken ?? UNDERBAR FRÅGA. Alltså såhär: Jag ser mig inte för när jag går på gatan. Jag tittar antingen ner i mobilen eller rakt framför mig, och lägger inte märke till var jag sätter stegen. Detta gör att jag trampar snett i mina klumpiga klackar ungefär var femtionde meter, samt att jag ibland trampar i oönskade fekalier. Häromdagen var jag helt säker på att jag hade trampat i hundbajs, för plötsligt kände jag en whiff av – ursäkta mig men – varmt bajs, men strök bara skosulan mot trottoaren och gick vidare. Ärligt talat så tänker jag att skorna liksom tvättar sig själva av att man går i dem??? Eller??? Veckans balsam: Jag ska till min psykolog. Sist jag var där bestämde vi att jag skulle sluta i kbt för den här gången, men vi bokade ändå in ett möte två månader fram i tiden som en check-up. Det har känts så tryggt och skönt. Ska bli fint att se henne igen. Och förhoppningsvis kan vi boka in en ytterligare tid i typ mars. Veckans låt: First Aid Kit – Hem of Her Dress (på konserten sjöng de den a cappella och lät publiken sjunga med på la-la-la-sekvensen, det var så VACKERT) ? Något speciellt du vill att jag bloggar om denna vecka?