Jag ser: en man som klättrar upp i en byggnadsställning som om han vore en ninja. Jag kan: poproratota rorövovarorsospoproråkoketot. Jag köper: ofta fryst pyttipanna med stekt ägg och inlagda rödbetor nu för tiden. Jag borde: kanske inte dricka fyra dagar i rad. Jag måste: fortsätta rensa ut mina garderober inför loppisen (update: inställd). Jag vet: att det finns tid. Jag tycker: ibland att det är svårt att känna så. Jag tänker: att man måste vara ledsen ibland för att kunna känna sig riktigt glad. Jag förbrukar: hinkvis med jordnötssmör. Jag lyssnar: på soundtracket till We are who we are. Jag längtar: efter att vakna bredvid en stor kropp som tillhör Johan. Jag fasar: inför att restriktionerna kanske stärks för då kan jag inte hälsa på honom. Jag använder: ibland trosor som hårsnodd om jag inte hittar någon när jag ska träna. Jag njuter: när någon kompis pillar på mig. Jag blir: rörd när jag tänker på mina kompisar. Jag dricker: för lite vatten. Jag struntar: i att sitta ergonomiskt. Jag ska: ta tag i det snart. Jag sparar: alltid mat som blir över. Gillar verkligen inte att slänga mat. Jag brukar: gråta när jag ser andra gråta. Jag tittar: på alla Bianca Ingrossos och Therese Lindgrens vloggar, fastän jag tänker att de har en annan målgrupp. Tills jag inser att nästan alla jag känner tittar på dem. Det är vi som ÄR målgruppen. Jag läser: Händelser vid vatten av Kerstin Ekman, Dagarna dagarna dagarna av Tone Schunnesson och Helioskatastrofen av Linda Boström Knausgård. Och De oroliga av Linn Ullman som ljudbok. Brukar inte läsa så många parallellt men nu blev det så. Jag vill: bli av med det här stresspåslaget som rusar runt i kroppen. Skriva listor och bocka av.
