Om en timme är klockan 13:00. Då ska jag öppna dokumentet igen. Jag skrev en ny scen i fredags, jag behöver läsa igenom den och se hur den blev. Huvudpersonen får håret klippt av sin pappa. Att byta frisyr är en kliché inom film och litteratur, en symbol för förändring, men det känns viktigt att hon blir klippt av sin pappa. Att hon känner saxen mot skulderbladen. De hårda piggarna från borsten i hårbotten. Om en timme, när jag har gjort klart det här blogginlägget, ska jag läsa igenom scenen och avgöra om den får vara kvar eller inte.Om en dag är det onsdag (inlägget skrevs igår). Då ska jag skriva ett blogginlägg eller två här på kontoret. Gå igenom ett nytt avtal jag fått från Aller media. Jag ska på återbesök hos tandläkaren angående min nya bettskena. Varje morgon har jag ont i en särskild tand. Jag måste komma ihåg att be om ursäkt till tandsköterskan. Förlåt för att jag högg av dig sist, ska jag säga. Det var inte särskilt trevligt gjort, jag var ängslig och tog ut det på dig. På kvällen ska jag fortsätta med min garderobsrensning. Har tjocktröjor och byxor kvar. Jag vill gå på bio också. Se Aftersun. Hoppas Johan vill gå med mig.Om en vecka ska jag skicka en ny manusversion till min förläggare. Jag ska börja skissa på en text till tidskriften Provins. Det verkar bli sex grader och sol, men man vet ju aldrig. Jag vill bli tillräckligt frisk så att jag kan komma igång med löpningen igen. Kanske ta in en liten bukett vintergäck att ställa på matbordet?Om en månad befinner jag mig i ett hus i södra Frankrike. Kanske är jag där själv, kanske har jag sällskap av Johan. Jag ska läsa bok i solen och jobba vidare med texten. Kommer ha fått kommentarer från min sprillans nya redaktör. Jag blir antagligen lamslagen av prestationsångest, men då kan jag svalka pannan i medelhavet.Om ett år bor jag kanske på en ny plats. Är det en lägenhet med hiss? Eller kommer räntorna gå upp så mycket att vi inte har möjlighet att flytta? Min bok har redan blivit bortglömd, en bok blir inaktuell efter tre månader sägs det. Om ett år skriver jag kanske på något helt nytt. Kanske i tredje person, preteritum i stället för första person presens. Eller kanske dramatik i stället för prosa? Tänk om. Om ett år kanske concealern creasar ännu mer under ögonen. Mest troligt sitter jag här, precis här, på kontoret med benen insnurrade i varandra, och tittar på snögloppet utanför fönstret. ⏰Din tur:Om en timmeOm en dagOm en veckaOm en månadOm ett år
