Hej från i tisdags och Circolo Scandinavo i Rom där jag bor hela januari. Kvällen innan hade jag fått ett samtal hemifrån Sverige som hade gjort mig orolig och nedstämd. Så svårt att vara långt borta när någon är sjuk. Visste inte hur jag skulle göra. Skulle jag våga chansa och träffa personen i fråga när jag kommer hem till Sverige i februari? Men vem vet vad som händer på två veckor. Så jag köpte flygbiljetter och efteråt kändes allt så mycket lättare. Pratade i telefon med flera i min familj. Satte mig på ett torg i solen och bara blundade. Åt något så oerhört gott som en trapizzino med melanzane i. 5 euro för himmelriket i munnen. Sov en lång stund på eftermiddagen. Skrev till mina roomies att jag inte orkade handla. Greta gick ut och köpte en massa ingredienser till tacos och sen lagade och åt vi det tillsammans, hon, jag och Ina. ❤️ På tisdagen vaknade jag klockan 04:00, fast jag ställt klockan på 06:40. Kunde inte somna om så jag tvättade håret och redigerade mitt bokmanus. Sedan blev det morgon på riktigt och jag promenerade till tågstationen. Första gången jag reser så långt utan bagage. Har ju allt jag behöver på båda ställen (och återvänder till Rom nu i helgen). 9,5 timmar senare var jag i Gröndal igen. En märklig känsla att vara tillbaka i vintern. Som att resa tillbaka i tiden. När Johan kom hem, drog upp min tröja och pussade på magen, brast jag i gråt.
