Hej och välkomna till Skottlandsbloggen! Hade en bild kvar på kameran när jag skulle lämna in rullen till framkallningen, så just den här är tagen på Hornsgatan i tisdags. Men vi ska hoppa tillbaka till torsdagen den 2 oktober. God morgon!! Vi lånade alltså min fasters hus i högländerna. Frukost i sol. Hugo sa att te smakar otroligt mycket godare i Storbritannien, även om man köper hem samma sort, och det har han ju verkligen rätt i. Det var dags för a wee hike around the loch. Vi tog bilen till Loch an Eilein. Johanna har sån laserblick när det kommer till svamp. Ett så kallat tränat öga. Själv ser jag aldrig några. Inget är så mysigt som att stanna för att äta medhavd mat. Somliga åt makrill direkt ur förpackningen, andra åt trekantsmackor (den lunch vi hade gjort i ordning hemma hade vi såklart glömt på köksbänken). Ställ er där vid grinden så att jag får ta en bild på er. Johan, gå lite till höger så att man kan se det fina röda trädet där bakom. Här hade regnet dragit in som ni ser. På kvällen skulle Moa och Erik anlända och det gjorde oss helt spattiga? Vi åkte runt och köpte ostar och vin och kött från the local butcher (med paus för en pint på en konstig sportbar) och sedan åkte vi hem och lagade middag. Hjortgryta med potatismos. Alla var så mätta efteråt så vi fick skippa vår inhandlade sticky toffee pudding. Så blev det fredag. Vi hade förstått att stormen Amy var på ingång, så det var bara att gå upp i ottan om vi ville få lite trevligt väder. Redan klockan 08.15 stod vi påklädda, mätta och klara. Här är huset förresten, gulligt va! Hugo och Felix turades om att köra varandra i bussen. Vänstertrafik, stor bil, får, manuell växel, ett antal backseat drivers. Men det gick toppen. Oss alla = Felix, Johanna, Hugo, Moa, Erik, Johan, Lucy och jag där bakom kameran. Vandringen vi skulle göra skulle ta ungefär hela dagen. Vi gick upp upp upp för ett av bergen. Är inte detta Skottland så säg? Stegvis blev det molnigare och kallare. Tur vi hade bra kläder. Här skulle jag ta en bild på Erik och utsikten. Vi hade fått höra att den var en av Skottlands vackraste 👍 Hahaha hörni det var så jävla kallt, blåsigt och blött. Stop it Amy! Men faktiskt också njutbart, att sätta den ena foten före den andra, känna att kroppen bar, att ibland gå genom blockterräng och sedan över mosspartier som var som mjuka studsmattor. Lunchstoppet blev bara fem minuter för vi var för frusna för att sitta ner en längre stund. Men jag kände mig stark och glad! Sjutton kilometer och ganska många timmar senare var vi tillbaka i bilen. Möra, kalla. Man glömmer bort hur köttigt det är att gå neråt. Vi åkte hem, bytte om till torra kläder och körde till ett whiskydestilleri. Man kunde prova flera olika sorter. Sedan bärs och brasa på Suie Bar i Kincraig. Dart spelades också. Hur gulligt håller Moa sina händer här? Ägaren och bartendern där var så söta. Bad om att få ta en bild med dem! Sen åkte vi till en pub som hette Old Bridge Inn och käkade typ shepherds pie och hamburgare. Vindbitna, friska, glada!! RIKTIGT MYSIGA DAGAR, FEM AV FEM HÖSTPOÄNG
