Jag sitter utomhus och bloggar. Kan inte minnas sist jag gjorde det. Men det är arton grader idag, så varmt att hängselbyxorna brände när jag satt och väntade på vagnen. Jag sitter i Johans föräldrars trädgård. Det är skuggigt här. Jag har på mig någons fleecetröja. Hans pappas kanske. Jag och Yrsa har fått bo här under tiden vi varit i Göteborg. Bott i Johans tonårsrum bland Bacardi breezers och studentkläder. Känner mig otippat hemma här. Vad fint det är att känna så. De senaste dagarna har jag och Yrsa hållit vår fjärde (tredagars)kurs i skrivande. Den här gången på Göteborgs stadsbibliotek. En person hade rest från Skåne för att komma på kursen. En annan hade gått en av våra tidigare kurser och kom tillbaka för att, som hon sa, fylla på inspirationspotten. Hon berättade att efter vår senaste kurs så har hon börjat skriva på något. Något som nu är långt. Det är skrytigt av mig att blogga om det här, jag vet ju det, men jag vill ändå. Jag blev så glad av att höra det. Kramade om henne hårt. Vi har skrivit mellan 13-16, måndag, tisdag och onsdag. Vi fick ett rum högt upp i biblioteket med vidsträckt utsikt. Jag vet att jag har skrivit det förut, men jag är så fascinerad över hur snabbt folk utvecklas. Det krävs mod för att våga dela text, och det modet utvecklas stegvis under dagarnas gång. Som vår före detta skrivlärare sa: Nu går vi alla ut på tunn is, och alla kommer trilla ner vid något tillfälle, men vi drar upp varandra, vi har isdobbar. Och känslan när vi har gett dem en skrivuppgift och alla sitter och skriver, helt inne i sig själva, inne i sina ord, händerna krampar runt pennorna, fingrarna hamrar mot tangenterna, den känslan kräver caps lock: den är OTROLIG. Det har också varit så härligt att komma bort från Stockholm en stund. Komma till sommaren. Vi frågar oss om vi hade varit lyckligare här, i Göteborg. Kanske. Kanske inte. Men det är svårt att inte älska den här staden när det är arton grader och det grönskar precis överallt. Det är som att Göteborg har huggit mig med en adrenalinspruta i skinkan. Fan vad jag älskar att få jobba med det här.
