Jag är kvar på Västkusten, på min pappas landställe. Vi dukar fram frukost, dukar av frukost, packar matsäck, går ner till havet, dukar fram matsäck, badar, dukar fram fika, badar, kommer hem från havet, packar upp väskorna, diskar, lagar middag, diskar undan efter middag. Tog den här bilden en halvtimme innan det stora skyfallet. Vi stod och gömde oss under träden medan fåren sprang som galna över berget. Kläderna dröp av regn. Jag lagade Molly Baz's sallad med halloumi, nektarin, tomat, basilika och poppade senapsfrön. Lugnet när de äntligen hittat ro att sitta och läsa. En underbar halvtimme. Min pappas semesterstil 👍 I förrgår hände något underbart: Yrsa stod plötsligt på stranden. Vi hängde på klipporna hela dagen, mina småsyskon ville göra allt med henne. Hoppa och betygsätta hoppen, simma till lilla ön, leka lekar. De upptäckte tyvärr en död säl som hade skvalpat in till land. Huvudet var borta. En trut satt och pickade på köttet. Ej i bild. Läsa gamla Kalle som blivit buckliga av blöta händer. När vi kom tillbaka från stranden antog S uppgiften att vispa grädde. Pappa köpte en normal mängd skaldjur. Barnen kletade skagenröra på sin fryspizza innan de sprang till studsmattan. Vi firade E:s födelsedag lite i förskott. Hon fyller tio i juli. Min present till henne är att vi ska bo på hotell i sensommar, fatta mys. Jag bakade en tårta som Felix och Johanna har lärt mig: man hackar ner 6 kakor daim och blandar med 5 dl vispad grädde. Sen kletar man det på, och mellan, två marängbottnar. Bär på toppen. Sött och gött. E var redan slut som artist när det var tårtdags. Kan relatera till den känslan på sommaren: plötsligt orkar man bara ingenting mer. Hörs!Läs också:Kompisdejta i sommar
