I tisdags bilade vi från Stockholm till Österlen, till familjen Grips landställe. Kom fram i mörker, kånkade tunga matkassar mellan bakluckan och huset. Doft av rosor, risk för fästing, nyskurat golv, kvalster i soffkuddarna. Ett av de vackraste husen jag vet. Johan och jag fick sova i den tillbyggnad som kallas undantaget där man kan öppna fönstren ut mot grönskan. På onsdagsmorgonen ställde jag klockan på 08:20 och mötte Clas och Fabian i hallen. Vi skulle ta en löptur. Sprang ner för backen mot Vitemölla hamn och lämnade handdukarna och badkläderna på en bänk. Joggade vidare in mellan de halmtaksprydda husen, längs vattnet mot Kivik. Småpratade under tiden. Jag är vanast löpare men sprang långsammast av oss tre. Vi doppade oss när vi kom tillbaka till piren. Femton grader tops, klart vatten och en kristallklar känsla i huvudet efteråt. Upp till huset igen. Vi fixade födelsedagsfrukost till prins Elias. Han är inte hungrig på morgonen om det inte gäller avokadomackor med tomater, så det är lätt att bestämma meny. Jonathan, Sophia, Maria, Clas, Fabian, jag, Johan. Julia, Elias och så deras ofödda sensommarbaby där i magen. Killarna håller alltid hand. Böl. Så fint att vara samlade, alla syskonen och vi kompisar. Vi sjöng happy birthday eftersom han är britt. Tittade på när han öppnade presenter i sängen. Efter frukosten behövde Grip + Torarp jobba en stund. Vi andra var lediga, spred ut oss, jag låg på soffan och kände mig TILLFREDS. Men vid fjortontiden var vi alla så hungriga att vi nästan sprang till bilen. Bilen är en buss och rymmer åtta personer. Nio om man klämmer in sig och duckar om en polis åker förbi. Vi åkte till ett bageri och åt halvgod pasta. Bländades av de vita marmorskivorna, blev yra av vinden. Sedan handlade vi middagsingredienser på en liten matbutik. Even Bech Næsheim? Nu ska jag visa er Brösarps backar, sa Elias, och vi hoppade in i bilen igen. Fick sand i tofflorna på vägen upp för kullen, sprang mitt snabbaste och kände hjärtat dunka upp i halsen. Sådana här kullar finns inte i Stockholm. Elias systrar Maria och Sophia. Clas och Jonathan. Kom hem. Jag gravade en lax inför midsommar och bakade två surdegsbröd som inte jäste som jag ville. Kanske för att jag bestigit Brösarps backar i stället för att vika degen. Brände mig ordentligt på vattenångan från ugnen så att hela handen rodnade. Då och då under kvällen blossade smärtan upp, det började sticka och pirra i hela handen. Julia smetade in den med äggvita, det ska tydligen hjälpa. Johan lagade det godaste Elias vet: biff, bearnaisesås, tomatsallad och potatis. Innan efterrätten sa Maria att vi skulle gå ner till piren. Jag tänkte att det kanske är en tradition de har i familjen, att titta på havet innan man äter efterrätt? Ställer mig mycket positiv till sånt. Vi åt pajen i vardagsrummet och pratade om saker jag inte längre minns. Borstade tänderna intill varandra. Jag och Johan jagade flugor i sovrummet och såg ett avsnitt Skam. Så trevligt det var att fira Elias födelsedag på Österlen. Glad att få höra till.
