<p class="p1">Hej, det är jag. Tänkte visa lite från min måndag. Är i Bonniers skrivlya i Visby och harvar.</p> <p class="p1"> </p> <p class="p1">Vaknar, gör frukost. Inget nytt under himlen, samma frukost som jag äter nästan varje dag och har gjort i flera år. Men på ny plats den här gången. Och med vattenmelon som Yrsa skurit upp med livsmedelsbutiksvana.</p> <p class="p1"> </p> <p class="p1">Vi sitter på uteplatsen i den engelska trädgården som tillhör det hus vi lånar. Dricker upp kaffet och kokar en kanna till fastän vi blir darriga.</p> <p class="p1"> </p> <p class="p1">Jag går in och hämtar de gästböcker som finns i huset. Hittar illustrationer och små hälsningar från Mian Lodalen, Jessica Schiefauer, Martin Kellerman och Kakan Hermansson. Tänker att här har de suttit. Druckit ur de här kopparna. Tagit en eftermiddagscigg i den här trädgårdsmöbeln. Skrivit mycket eller inget alls.</p> <p class="p1"> </p> <p class="p1">Vi sitter och skriver på förmiddagen. Eller. Jag stryker mest. Känner mig yr av all den text som jag producerat det senaste året. Vissa delar utan sammanhang. Oavslutade grejer. Och några kapitel som är nästan färdiga. Jag gör en ny mapp och börjar dra in de delar som är någorlunda klara eller som fyller en funktion. En läskig känsla att stryka (obs jag sparar allt det jag tar bort, men i en annan mapp), men också skön. Som att äntligen få bort avlagringarna på spisen.</p> <p class="p1"> </p> <p class="p1">Vid lunch äter vi pasta och tomatsås, pastan har någon tidigare husgäst lämnat kvar i huset, Maria Sveland kanske. Sedan behöver vi se något, intryck säger Yrsa, nu behöver vi intryck.</p> <p class="p1"> </p> <p class="p1">Så vi går ner på byn, plötsligt mycket folk runt omkring oss, ledsna barn och smältande glass och gosedjursfår jämte badleksaker. Dricker kaffe på H10. Läser bok och sveper filtar över knäna för att undkomma blåsten.</p> <p class="p1"> </p> <p class="p1">Varmare i solen ju. Hem igen, men till systembolaget först. Får väl vara okej med en eftermiddagsdrink när man ska producera hela kvällen.</p> <p class="p1"> </p> <p class="p1">3xlökchips och nu smakar det helt plötsligt som på Norrgården, med hallon i drinken och räfflade chips mot tungan.</p> <p class="p1"> </p> <p class="p1">Skriver fram till femtiden. Sen läsa bok och laga middag. Sen köra ner bestick och dryck i väskan och balansera tallrikarna uppför den där avsatsen på Ringmuren där man kan sitta och se ut över Visby.</p> <p class="p1"> </p> <p class="p1">Här har jag suttit förut, med andra personer. Lagat mat på spritkök och druckit samma sorts öl på samma sten.</p> <p class="p1"> </p> <p class="p1">Ugnsrostad blomkål och sötpotatis.</p> <p class="p1"> </p> <p class="p1">I soffan sedan. Solnedgången utanför fönstret men Yrsa säger att det kommer fler. Jag skriver nya sidor. Det kommer många, fler än det kommit på månader. Har ingen aning om hur det kommer vara att läsa igenom dem i morgon, men det är så jag arbetar, först kreera sedan redigera, visst är det så de säger. Klockan blir tio. Yrsa borstar tänderna och jag går upp med boken under armen. Vi gråter lite för det gör man av skrivandet. Åt hur svårt det är. Allt man vill, men inte vet om man kan. Yrsa skapar en bakgrundsbild till datorn. LEKFULLHET JU står det på den. Blå text mot lila bakgrund. Viktigt att komma ihåg.</p>
