Jag är på Kullahalvön i ett hus jag hyrt. Jag kör min bil. Jag handlar min mat. Jag sitter och skriver i skuggan under äppelträdet. Bläddrar bland mina papper. Jag beställer en liten kjol med slits att bära när jag kommer tillbaka till stan. Jag ser att Therese Lindgren har fått en autismdiagnos. Jag ser att Nicole Falciani är gravid. Jag tänker på mitt hår, vad jag vill göra med det när jag har klipptid i september. Jag tänker på hösten, att den här texten jag jobbar med lägger sig mellan mig och framtiden, att jag inte vet någonting om Sedan förrän jag skickat in den. Jag lyfter pappershögen igen. Jag skriver "stolpy" på alla ställen där jag tycker att texten är stolpig. Jag kokar tortellini och lyssnar på Djävulsgreppet av Lina Wolff. Jag bäddar dubbelsängen och tänker att jag skulle kunna ligga i den, själv, i en hel vecka utan att bli rastlös. Ikväll ska jag hämta mamma i Ängelholm. Jag ska visa henne badplatsen och naturreservatet här nedanför. Men framförallt ska vi sitta mittemot varandra och jobba. Till helgen kommer brorsorna. Jag tänker att vi ska äta middag på Krukmakeriet i Mölle. Bada från stenstränder. Se Nimis, har aldrig sett Nimis! Luncha på La Maison Française. Besöka Vikentomater och köpa tomater som lösgodis. Fika på Flickorna Lundgren. Kanske något mer? Men tills dess njuter jag av att vara själv. Vilken lyx det är att kunna umgås med sitt eget huvud och trivas med det.Läs också:Ett dygn på Kullahalvön (2020)Jag fortsätter upptäcka Bjäre- och Kullahalvön. Men vägrar padel och golf.
