Här igen. Med skitigt hår och brunt älvvatten som sipprade mellan tårna när jag vek upp byxbenen och sköt ut morbrors eka från viken. Isak berättade om Storpipen som var en aktad man i Ytterån. Hans son Lillpipen hatade bävrar, hatade hur de fällde träd och förstörde naturen. Så Lillpipen brukade ta med sig hagelbössan ut för att leta upp bävrarna och sedan skjuta dem. En efter en. Jag fick surt socker på fingrarna och stoppade ner handen i vattnet, kände trycket mot handflatan när vi for framåt. Vi såg en bäver i älven. Den gled fram över vattnet som en alldeles tyst segelbåt och försvann ner under ytan med en snärt, följt av ett stort plask. Pyjamas till klockan ett på dagen. En promenad till kyrkan och tillbaka kanske. Fastän det regnar ute. Mamma försöker som vanligt lära mig vad alla växterna heter. Jag kan fortfarande bara det latinska namnet på daggkåpa. Alchemilla. Vi gick över dammen och lyssnade på hur vattnet gurglade mellan stenarna. Jag fick hålla mamma i handen vid den smalaste passagen.
