Men vänta lite ... var befinner vi oss nu? I Köpenhamn förstås! Jag åkte dit i helgen med min mamma, min moster och mina kusiner Freja och Vilda. Först var vi i Malmö i två nätter och sedan tog vi tåget över till Danmark. Utomlands! Kontinenten! 22 grader och vitt, skarpt septemberljus. Vi började med att dricka kaffe och äta croissant på en uteservering i Nørrebro. Satt där och drömde om ett alternativt liv som skulle kunna utspela sig i Köpenhamn. Här är Vilda. Och Freja. Jag hängde jämt jämt jämt med dem när vi var barn. Typ varje helg och så somrarna i Hälsingland förstås. Och det känns när vi hänger tycker jag, jag är fullkomligt avslappnad med dem trots att vi bott i olika städer nästan hela vårt vuxna liv. Efter kaffe: strosa. Vi hade tajmat in en loppis som sträckte sig över flera gator. Vilda köpte jättefin Gannitröja av en mycket snygg dansk tjej. Och jag träffade en skrivkursdeltagare som jag bara hängt med online tidigare! Dags att käka igen tror jag. Vi gick till ett bryggeri som heter Brus. Tog rödbetsburgare och fermenterade (!) pommes. Otroligt gott. Ölen var 8,7-procentig så vi blev eh flabbiga. Så go stämning på den gatan. Vidare, vidare. Vi promenerade ner till Indre byn för att kolla i affärer. Mamma var på shoppinghumör och då får man bara hänga på. Själv köpte jag absolut ingenting, kände mig helt mätt på kläder. Ugh, kan vi inte stanna här och ta en drink? Fötterna gör ont. Så blev det. Aldrig har en stol varit så skön. En GT tack. Ma-mma! Sen hade klockan hunnit bli 18.45 och vi hade en halvtimme på oss att göra oss i ordning innan vi skulle till restaurangen. Mamma låg på golvet med fötterna högt. Jag sträckte ut mig på sängen. Gud giv mig styrka. Hade bokat bord på en UNDERBAR restaurang. Bevi Bevi heter den. De serverade en italiensk setmeny (gick även att få vego) och allt var så enkelt och gott gott gott. Vi hällde i oss vin och skrattade JÄTTEMYCKET. Sedan drog vi vidare. Dagen därpå var vi alla bakfulla men glada. Vi korsade gatan och gick till frukostrestaurangen. Den var väldigt ... ljus. Sen tillbaka till hotellet. Här bodde vi! Hotel Coco som många tipsade mig om på Instagram. Jättebra förutom mycket trafikljud (kanske oundvikligt?) och att vi fick nåt krångel med vår bokning (men nu ska jag inte vara Shane i White Lotus så jag släpper det). Stiligt. Vi ställde våra väskor i bagagerummet och knallade till hovedbanegården. Crisp morgonluft. Vi skulle givetvis ta tåget till Humlebæck och konstmuseet Louisiana. Ahhh ljuvliga plats. [caption id="attachment_81180" align="alignnone" width="1280"] OLYMPUS DIGITAL CAMERA[/caption] Har varit där en handfull gånger förut. En gång med mamma när jag var tolv (iklädd nytt Mads Nørgaard-linne och hängslen inhandlade på Strøget). Tumme upp. Tyvärr coolare då än nu. Femton goda år senare. Brittsommar! Syftet med Lousiana-turen var framförallt att se Karin Mamma Andersson-utställningen. Det var länge sedan jag blev så berörd av en utställning. Kanske för att det över huvud taget var länge sedan jag var på museum? Men jag blev så inspireraaaad. Ni vet så att verken KÄNNS i hela kroppen. Det var nog tack vare den lekfulla, ivriga, men också detaljrika tekniken och FÄRGERNA. Det röda, lila, gula, turkosa, bruna. Ghhhhh. Svärtan man bara ville sjunka in i. Älskar hennes konst. Älskar. De höll kafeterian stängd pga pandemin men hade en kafévagn ute i trädgården. Vi satt där i gräset och pratade framtidsdrömmar. Freja och Vilda har bott i så många olika länder och platser och jag insåg att jag också vill göra det igen. Bo utomlands en sväng. Kanske bara några månader. Vi satt i gräset och åt o-teroliga mackor och jag lutade mig tillbaka och somnade en stund. Kul butik där. Jag och Vilda köpte varsin jättefin affisch från utställningen. Den ska nog få bo över soffan. Motivet kommer från Hälsingland, bara en sån sak. Andas lite vid vattnet. Och sedan åkte vi hemåt igen! Från Humlebæck till Köpenhamn för att hämta våra väskor på hotellet och sedan vidare med kvällståget till Stockholm. Helt slut var vi. Men uppfyllda av en underbar helg. DANMARK ♥ TJEJRESA
