Jag var på Västkusten i mellandagarna. Tog bussen från Göteborg till Lysekil för att träffa min bror och hans familj. Vädret. Jag fotade lite analogt. Har glömt lämna in rullen, måste göra det. Vi gick ner till havet. Mamma tänkte ta sig ett dopp. Hävdade att det skulle vara bra för blodcirkulationen. NEJ mamma, sa jag. Det är ju frost i gräset. Inte ska du väl. Hon stod nere vid vattenbrynet och tvekade och tvekade. Det blev inget med den saken. Min brorson Elver spelar hockey. Vi åkte till ishallen för att se på när han slog straffar mot A-laget. Stora killar med hockeyutrustning som fick dem att se ut som transformers. Här är Evve efteråt, helt svettig och rosig och lycklig. Vissa av barnen hade hjul på sina skridskoskydd. Genialt. Det luktade så mycket svett i omklädningsrummet. Var som en vägg. Och i ishallen burrade vi ihop oss under filtar. Valentin, Viggos yngsta, tyckte att det hela var väldigt spännande. Han åt korvbröd som ett helt hockeylag. Vi hyrde ett hus en bit från Viggo, Linda och barnen. Mio ville så gärna sova över en natt, och det fick han såklart. Jag läste saga för honom i sängen, och så sov han intill mig medan jag gjorde anteckningar i min manusbibba. Morgonen därpå tjuvade han min telefon och tog bilder. Exempelvis den här selfien. Och ungefär tio bilder på den här tavlan som hängde över sängen. Är det där du och Johan? frågade han. Apropå Johan. Sen kom han också till Lysekil. Jag och de äldsta pojkarna väntade in honom vid färjeläget. De var så peppade. Kidnappade honom för att spela bandy och guitar hero. Ville hela tiden leka och impa. Morgonen därpå var det dimmigt. Vi tog en promenad. Sträckte ut tungan efter vattendroppar från våta trädgrenar och letade bra pinnar. Elver, mamma, Johan och bra pinne. Inte slicka! Så vackert där. Välkomstkommitté. När julen och nyårsfirandet var slut, när jag och Johan satt på tåget mot Stockholm, konstaterade vi att nu har vi träffat alla. Jag har träffat hans famil och släkt, och han har träffat min. Kändes fint. Vi tittade på Dips på Svtplay och skrattade så högt att de andra tågpassagerarna vände sig om och glodde på oss.
