Det finns ett bageri här i Antibes, Boulangerie Veziano, som exakt alla fotar. Jag har tänkt att det är en turistfälla, men så berättade Johan att det funnits i 102 år och ska vara riktigt bra. Ja, det ena utesluter förstås inte det andra. Hur som helst, i lördags gick jag dit (det ligger två minuter från oss) och köpte en baguette tradition och en pain au chocolat. Det är förstås en känsla att gå ut i den stilla morgonen och handla såhär. Måste påminna mig själv om att jag KAN göra samma sak hemma i Gröndal, även när det är mörkt och kallt. Dukade upp på terassen. Comté, bifftomater, kaffe. Ägg till mig, citronyoghurt till honom. Baguetten var bra men croissanten var lite för torr för min smak. Otrolig choklad i den dock. Fan vad underbart med helg så att jag får sällskap på alla tusentals barnvagnspromenader! Vi gick uppe på muren. Förbi suckulentparken (🤓) och vidare, i filmiskt ljus. Tjusig man i hatt som spill nåt på brallan. Nere på Place National var det marknad. Vi gick runt och kollade på olika saker men köpte inget. Så mötte vi upp Johans föräldrar för att promenera ut på capen. Alltså ut på udden, Cap d'Antibes. Det var stekhett och Sunna var tvärarg och ville inte somna så vid ett tillfälle satt jag på någon random trottoarkant, slet av henne kläderna så att hon bara hade blöja och ammade henne, bad om en tugga på en medhavd paj, bad om vatten, helt utled. Men när den här bilden togs hade hon hunnit komma till ro (och jag hade hunnit få ett dopp). Vi kom fram till en liten strand som hette Plage de la Garoupe. Det var där jag fick ta doppet som gjorde mig till en människa igen. Lillis sov äntligen. Äkta beach club-meny! Jag åt caesarsallad, killarna åt tartar och Johans mamma åt en tomatsallad. Och så drack vi varsin stor, svalkande öl. Så snälla som väntar på mig när jag ska ta kort :-) Gud vad skönt det känns nu, puss älskling Två vackra franska killar i tjugoårsåldern hjälpte oss att bära vagnen över sandstranden. Där börjar Sentier du littoral, ett vandringsstråk som jag gärna vill gå igen, ordentligt. Men då kanske man tar bussen ut till ledens början, för att spara på krafterna, och så lämnar vi definitivt vagnen hemma och tar sele i stället. När vi kom tillbaka till stan var klockan typ fem. Då skildes vi åt en stund. Vi chillade i sängen alla tre. Min ena höft var helt stel efter den långa promenaden. Den är fortfarande det, jag har alltid kunnat ligga i fjärilsposition i sängen men nu är det typ omöjligt? I vinter vill jag börja yoga igen. Jag hade på mig mina nya favoritbyxor från Sezane, en långärmad båtringad svart tröja och ballerinaskor. Plus en kashmirtröja från second hand. Sen gick vi ut och käkade på Entre 2 vin med Johans päron. Drack jättegott vin, åt jättegod anka. En inte så oktobrig dag i oktober!
