Sommaren mellan nian och ettan backpackade mina kompisar i Asien. De kom hem efter två månader med fem-sju bilder på kamerarullen. Det här var innan smartphones, men ändå, jag minns att jag häpnade. Hur kan man resa utomlands, upptäcka helt nya platser och helt nya människor, se 60 solnedgångar, utan att knappt ta en enda bild? Det låter härligt. Men jag är ju inte sån? Har aldrig varit. Jag tycker om att rama in, stänga ute, släppa in. Leka med komposition. Konservera. Se hur ljuset slår. När jag fotar Stockholm, eller andra städer, tänker jag ibland på det som landskapsmåleri (på Wish). Letar efter djup, ljus och skugga, vinklar och kontraster. Och på ensamresa blir fotograferandet en kompis. Jag kan, vare sig jag delar bilden eller inte, känna att jag står i dialog med något. Med vad vet jag inte. Jag är, helt enkelt, intresserad av foto. Men jag är samtidigt lat och lite rastlös i mitt fotande. Jag orkar inte släpa runt på en stor systemkamera, jag vill att det ska gå fort. Nu bygger jag upp det här inlägget som om jag ska publicera en massa otroliga fotografier. Så är det inte! Jag tänkte mest bara visa er några stunder från min gårdag. Och så började jag tänka på varför jag fotograferar. Ja, utöver att skapa bilder till min blogg, då.Nu till gårdagen. För den som missat så är jag på tågluff i Frankrike, som egentligen bara består av tre stopp: Först Paris, sedan Côte d'Azur (där jag är nu) och sedan Paris igen. Jag hyr ett hus, eller en lägenhet kanske det är, i en liten by som heter Haut-de-Cagnes. Såhär ser byn ut. Där nere ligger Cagnes-sur-Mer. Jag jobbar härifrån. Allt som allt ska jag vara i Frankrike i en månad. Jag vaknade av mig själv 06.30. Då var himlen rosa bakom de blånande bergen. När jag anlände till huset kvällen innan var det mörkt, så att vakna upp till den här utsikten var att se ut såhär: 😮 Sprang ner till vattnet med hjälp av Google maps. Några frukthandlare höll på att ställa fram sina varor på marknaden, i övrigt var det ganska tomt på gatorna. Handlade mat. Och kom tillbaka till huset. Jag var utomhus mellan 8-20, hade fomo av tanken på att missa solen. Fick spänningshuvudvärk av att kisa mot datorskärmen i det skarpa solskenet, och min hud såg gråaktig ut efteråt, som den alltid gör när den ordentligt möter solen för första gången på året. Men det var underbart. Jag kände mig lugn. Till lunch provade jag att laga fransk omelett :D en tjej på instagram skrev att det såg ut som om jag hade gjort tusen nålar på den 👍 Det är verkligen ett underbart ställe det här. Jag hyr av en kompis familj. Efter lunchen tog jag en promenad i mina nya krokar. Det var tomt nästan överallt men jag hittade ett gäng restauranger på torget som jag bestämde mig för att testa, en efter en, under veckan. Men jag måste bli stammis någonstans. Det är viktigt för att känna tillhörighet, tror jag. Få en rutin. Annars börjar stora ensamhetstrumman slå. Tvättade mina sonkiga resekläder. Ja och det var allt som hände mellan 06:30 och 17:30 igår, fredag.Vi hörs igen i morgon. Tycker om er.
