I tisdags åt jag makaroner med smält smör och korv med ketchup till lurre. Och så uppdaterade jag SJ:s hemsida frenetiskt för att få information om mitt tåg som var försenat. Tillsist fick jag veta att jo, det skulle gå, visserligen en timme senare än vad som var planerat, men det skulle gå. Så jag for iväg. Efter några timmar klev jag av i Alvesta, tvättade armhålorna på tågstationens trånga toalett, torkade pannan med en pappershandduk och bytte tåg. Jag åkte vidare mot ... ... Kalmar! Gu vad fint det är där. Där jag hade ett författarbesök på stadsbiblioteket. Jag blev intervjuad om sorg och kärlek, skrivblockader, prestationsångest och att dela skrivprocessen med andra. Det var så fint. Fick så många publikfrågor också, vilket alltid är extra kul. Bland annat av en vithårig farbror som var nyfiken på förlagsprocessen <3 Foto av Mie Evnice Jensen. Sen mötte jag upp denna DONNA. Maja, som jag har följt på instagram ett tag men aldrig träffat förut. Vi hade bestämt att vi skulle gå ut och käka. Och det gjorde vi. På Kallskänken, där det var svingott. Här är en äppelhistoria med choklad och kanderade nötter. MM-AA. Så kul att träffa Maja å tjöta om Ölandlife och Stockholmlife och allt man gör för kärleken. Sen checkade jag in på Stadshotellet. De gånger jag hör det ordet så tänker jag på Thomas i Att föda ett barn, och hur han super sig full på Statts. Jag tittade på sista avsnittet av Vår tid är nu och drack mineralvatten i sängen. Och provade hantlarna. Så konstigt med hantlar i ett pyttelitet hotellrum. Morgonen därpå drog jag undan gardinerna och möttes av detta. Å. När jag hade packat ihop mina saker gick jag ner till frukostrestaurangen. Älskar hotellfrukost så jäla mycket, speciellt när den är veganvänlig som här. Reflekterade även över att jag _inte_ är obekväm med att sitta själv och käka. Tycker bara att det är mysigt. Artonåriga Flora hade dött. Sen gick jag till tågstationen. Häpnades av alla vackra byggnader och kände mig glad och uppfylld över att jag får göra sådana här saker. <3
