Jag är på väg till skolan, klockan är 09.51. Går medan jag skriver, går förbi människor som doftar schampo och barn i leopardoverall och killar som hälsar på varandra genom att hårt ta i hand och dunka rygg. Mina tänder känns lena, jag har börjat använda eltandborste, och min näsa rinner. Byxdressen är lite för stor i svanken och mina händer är kalla men annars är det bra. Klockan är 09.52 nu, om fyra minuter kommer mitt pendeltåg. Södra station är pastellrosa, pastellturkost och ljust gult. Jag har noice cancelling-hörlurar, allt är mjukt och inbäddat. Häromdagen var det en tjej som sprang fram till mig, pickade på min axel. Plötsligt stod hon där och log och jag släppte in världen igen genom att dra av mig lurarna. Hon sa att hon gillar min blogg, jag blev så glad. Nu är klockan 09.55. En duva virrar runt på perrongen. Två stycken duvor. Min näsa rinner men jag har inget papper. Jag pratade i telefon med Monika F i morse som sa: du är ung, den här tiden i ditt liv handlar kanske inte om att producera mycket text utan att lägga grunden för ditt skapande. Och det finns inget som gör mig så lugn som när en kvinna i livets mitt påminner mig om att jag är nykläckt, att det här bara är början. Sitter på pendeltåget nu. Åker baklänges. Blå himmel, sol. Sol överlastbilarna i DHL-depån, gult, gult, gult. Jag ska åka till Runmarö med kompisar i helgen. Nu är klockan 09.59. Fan vad näsan rinner. Jag har en mjuk och samtidigt lite ryckig känsla i kroppen. Förväntansfull inför ett möte i morgon. Och nu ska jag träffa mina klasskompisar och diskutera filmadaptionerna av Dracula och Frankenstein, sen ska vi på föreläsning, sen ska jag till kontoret och jobba och sen ska jag äta pizza med Maja. Älvsjö station nu. 10.03. Fakturera utan eget företag. Magiska mars i Orsa Grönklitt. Prova hemstädning för 69 kr/timmen. Och en lapp på sätet mittemot. Snälla hjälpa oss med lite pengar. Tack så mycket och må Gud hjälpa Er.
