Jag vet inte om ni har hört det förra poddavsnittet, men i det berättar jag och Frida att vi ska sluta podda. Kanske inte för alltid. Men för nu. Vi började under mitt köksbord för två år sedan. Mitt ex Felix klippte vår podd och vi gjorde allt annat själva. Det senaste året har vår podd bott hos Radioplay, vilket har inneburit att vi har haft en poddstudio, en producent och en klippare. Vi har lärt oss jävligt mycket av det. Och vi har haft så kul. Så jävla kul! Det ger mycket att podda. Att prata om stigmatiserade ämnen som ingen jävel pratade om när jag var tonåring, åtminstone inte i min närhet, och se vad det får för reaktioner. Ibland, när ett poddavsnitt blir bra och ger mycket respons, då känns det mer meningsfullt än något annat jag gör i mitt yrke. Men när jag mår dåligt, och är självkritisk, då är det svårt att hitta motivationen till att vara så självutlämnande och att hitta energin till att kreera nytt material varje vecka. Jag har inte mått så bra de senaste månaderna. Mina stressnivåer har varit något helt nytt. Jag får fysiskt ont i magen och tryck över bröstet, blir inåtvänd och bara fokuserad på nästa grej i stället för att stanna upp i vad som händer nu. Vi har en taklampa på landet som man måste dimra på ett visst sätt för att inte ljuset ska flacka. Jag ser mig själv lite som det där flackande ljuset. Jag måste hamna i ett mer stabilt läge. Vi berättar om allt det här i poddavsnitt 63. Om att jag skrev ett superblödigt mail till Frida och sa att jag måste sluta. Hur mycket jag än älskar att gagga med henne varje vecka så tar poddandet för mycket energi från andra saker. Som skrivandet. Och i avsnittet berättar Frida hur hon kände när hon fick det mailet. Så, kompisar, vi ska göra totalt 70 avsnitt, sedan blir det hejdå för den här gången. Kanske kommer vi tillbaka 2018, eller så gör vi det inte. Vi får se. Jag ska fokusera på bloggen och på mitt skönlitterära skrivande. Skala ner och andas. Tack så himla mycket för att ni är tiotusentalspersoner som lyssnar varje vecka. Det är läskigt att avsluta något som går bra. Men ibland måste man. Love you forever and ever and ever. Är det något speciellt du vill att vi tar upp i de sista avsnitten? Hoppas. Skicka en kommentar här nedan i sådana fall. Älsklingsfrida <3
