Hej och god morgon! Idag har jag varit i Lissabon i två veckor. Sex återstår. SÅ jobbigt att vara ifrån mina kärlekar där hemma men alltså sex veckor, wtf det är ju ing-en-ting. Jag landade sent på tisdagskvällen den fjortonde mars. Min hals skavde fortfarande från halsflussen och jag var så trött. Jag tog en taxi från flygplatsen, vevade ner fönsterrutan för att känna doften av sydeuropeisk stad. Cigarettrök och liksom sött. Jag bor på en gågata, så bilen fick stannade en bit bort. Jag rullade mina väskor över kullerstenarna och kom sedan fram till mitt torg. Här stod jag i den sjuttongradiga natten och bara glodde. Kunde det verkligen vara här jag skulle bo? Ja. Det var alldeles tyst. Och så sjukt fint. Min airbnb-host hälsade på mig med två kindpussar och visade mig upp i lägenheten. När jag hade tillfrisknat lite började jag gå runt i mina kvarter. Jag hittade backen med alla apelsinträden. Där har jag suttit och läst några gånger. Då går de andra turisterna förbi med sina kameror och ler åt mig, för de tycker att jag ser så hiiiimla gullig ut ååå gotta love a swedish girl som läser under apelsinträden. Ni vet första gången man sminkar sig efter att man varit sjuk? När man ba MEN HELLO DÄR ÄR DU JU. Så kände jag här. Var därför tvungen att ta en selfie. Planen är att jag ska snitta en bok i veckan när jag är här. Än så länge är jag i fas. Maja och hennes pappa Stefan var ju här en helg och på lördagen messade Maja och ba "vi sitter på en restaurang och äter skaldjursplatå som tydligen är supernära där du bor, kom hit?" och då sprang jag ner dit och blev bjuden på vinho verde. Solen sken och vi blev tipsy. Jag bjöd upp dem till mig och visade min lägga! På kvällen var jag hembjuden till Agnes och Gustav på middag. Agnes hade gjort så god mat det gullot. Jag såg det hela som en expedition eftersom jag knappt gått utanför mitt grannskap innan, men nu skulle jag – hör och häpna – åka tunnelbana. Älskar ändå hur sådana små vardagliga saker kan te sig som stora händelser när man är ny i en stad. Kolla vad fin Agnes tröja är, som hon alltså har stickat helt själv? SÅ IMPAD. Gustav hade också världens finaste grej på sig. Hans pojkvän har broderat "kan jag kyssa dig" på ärmen, som är de första svenska orden som han lärde sig på deras första dejt :') HÖRNI LOVE EXISTS. Avslutar med en bild på några hus i närheten av mig. Okej vi tar ett till. Och det var några bilder från min första vecka här! Märks det att jag är kär eller.
