Nu blir det livscoachvibe här på bloggen. Om du är känslig för klyschiga quotes så kan du klicka bort det här fönstret. Annars: WILLKOMMEN. Som kreatör eller som en "medveten" person i allmänhet finns det en stor skämskudde kring att vara klichéartad. Man ska ju vara nytänkande! Och man ska gärna hata allt som har med guldkantade citat att göra. Ofta säger jag saker som "nu låter det här banalt men..." eller "det här har ni hört tusen gånger förut men..." när jag pratar med mina vänner om något jag tänker på mycket just nu. För det finns ju något så jävla pinsamt i att prata om det självklara. Citat alla läst hundra gånger förut. Ändå kan jag inte låta bli att dras till just sådana quotes. Jag kan komma på mig själv med att scrolla Pinterest och pinna citat efter citat. Det finns något så jävla skönt med att få tankar om livet svart på vitt tycker jag. Även fast man hört eller läst dem hundra gånger förut. Jag älskar dem (inte alla! Men många!). SO SUE ME. Obs att jag utgår från mig själv och min egen livssituation när jag skriver detta. Men det tänker jag att ni fattar. Här är några jag gillar lite extra: Okej vi kör igång med det första praktklyschiga citatet! Det här summerar mycket av vad som upptar min tankekraft just nu. För första gången på ÅR har jag inte planerat in en längre resa inom en snar framtid. Detta är till stor del för att jag känner att jag vill landa i vad som sker nu. Jag vill inte sitta på en middag med mina kompisar och tänka på vad jag ska göra dagen därpå, eller i helgen, eller nästa månad. Jag vill vara närvarande. Jag påminner mig själv om det dagligen: Att livet händer nu. Och vet ni? Att tänka den här tanken hjälper mig verkligen att ta in och njuta av det jag har. Jo. Det är sant. Självklart har jag dagar som är stressiga och som suger av flera anledningar, och då är det såklart supergött att kunna tänka framåt och drömma mig bort till en inplanerad fest eller resa. Men jag vill att mitt liv i största grad ska kännas tillfredsställande nu. Mmmmm ett gött Buddhacitat trevligt va! Jag har varit nära på att krascha rejält flera gånger. Jag tror att jag ska kunna prestera till 100% på varenda tänkbart plan. Socialt, emotionellt, konstnärligt, yrkesmässigt etc. Men en tanke som jag tycker är skön att upprepa för mig själv är "stress är aldrig värt det". När jag märker att mina stressnivåer skjuter i höjden (när jag får hjärtklappning och blir frånvarande, lättretlig och orolig) så försöker jag sätta mig ner och bena ut vad det är som egentligen stressar mig. Ganska ofta finns det saker att skära ner på. Jag kanske får tacka nej till sådant som jag först tackat ja till. Jag kanske får avvara tid för återhämtning. Jag är bara en person. Jag måste inte klara av allt på en gång. Och jo. Ibland ÄR life stressigt. Ibland bara MÅSTE man kötta sig igenom en vecka eller två. Kanske mer än så. Men vad gör det med oss i längden? Om vi bara stressar upp oss för nästa steg, nästa jobb, nästa dröm, vad händer då med att ~njuta av livet som pågår just nu~? Jag tror att det är viktigt att stanna upp och fråga sig själv om det är värt det. Med det här citatet syftar jag inte på att man kan klara allt bara man vill. Att häva ur sig "you can do anything" är för mig att bortse från sjukt grundläggande saker som klass, kön, läggning, etnicitet och funktionalitet. Aspekter i livet som gör att vi alla har olika förutsättningar. Det här handlar snarare om självbilden. Jag tränar aktivt på att stöta ifrån mig självkritiska tankar. Om jag fylls av självförakt när jag står framför spegeln så måste jag stöta bort de tankarna. Om jag sitter och skriver och plötsligt fylls av tankar som "fan vad dåligt det här blir" och "det här kommer aldrig gå" så måste jag med fkn hårdhandske skjuta ifrån mig dem. De är inte välkomna. De gör mig bara illa. Det här är svårt. Ibland går det inte alls. Men ganska ofta kan jag tänka "jaha, där kom en sådan tanke, hej och hejdå". För alla tankar vi har är inte realistiska eller rimliga. Många är raka motsatsen. Källa: Smolk Låt oss avsluta med det här underbara citatet. Om det är något jag verrrrkligen behöver öva på så är det att inte alltid sträva efter att vara så jävla duktig. I stället göra fler onyttiga, improduktiva och slappa saker. Ja. Precis så. Två frågor till dig: 1. Vilka citat eller ord brukar du återkomma till? Är så jäkla nyfiken. 2. Var detta inlägg gött mos eller rått kött?
