Klockan ringer vid 7. Ismaskinen hjälper mig att vakna till, varje morgon spolar den isen blank här utanför. Jag klättrar ur sängen, famlar i garderoben efter velourtyg, hittar det, det är mjukisbyxorna, hakar på mig tofflorna, drar en tröja över huvudet. Jag tänder ljus, kokar kaffe och dricker det medan jag öppnar Scrivener. Första kvarten är jag alltid yr, fantiserar om att somna om igen. Solen går upp 07.55 nu, jag behöver inte sitta i mörkret länge. Varje morgon är det några barn som beträder isen innan skolan börjar, jag hör ljudet av deras skär, av hockeyklubborna och pucken. Ser ut genom fönstret och betraktar dansen. Jag skriver i ett par timmar. Jag delar upp det i halvtimmar, får bocka av dem. Jag har en bok vid sidan om datorn, den här morgonen har jag tagit fram Madonna av Sara Villius. Jag får en notis från Postnord, ett bokpaket är på väg. Har haft mer energi de senaste veckorna än jag haft på länge. Det händer inte mycket på jobbfronten, jobbar mellan 7 och 15 och hinner göra sådant som jag skjutit upp. Är glad. Här är några specifika anledningar: Sol nästan hela veckan. Och snö som får varje dag att kännas som sportlov. Ett snart påskrivet avtal. Tjugo tulpaner i vasen på bordet. Och fikonträdet som tagit sig på nytt. Johan! Och hur jag vill krypa in under hans skinn. En lyckad avslutad skrivkurs och flera nya bokningar. Bokpaketet som är på väg. Tunna blå linjen och Tareqs matresa. Och så en större sak. En mycket större sak. Min storebror Froste, som bor i Kalifornien ni vet – han ska flytta hem. De ska flytta till Sverige. Dana, Froste, sonen Aren och hunden Bobo. Om sisådär tio månader. När jag fick veta det i höstas grät jag så att tårarna formligen sprutade. Som om någon vridit på en kran. Man ska inte bo på olika kontinenter när man är syskon, det har alltid känts fel i kroppen. Vi kommer kunna äta vardagsmiddag!! Smsa: tjena ska vi ses på en bärs? Vi kommer kunna trösta varandra när vi är ledsna, i rätt tidszon, med kramar, inte bara med ord. Vi behöver inte missa fler födelsedagar och högtider. Ni kan tänka er att vi är glada i familjen Delin-Wiström. Äldsta sonen återvänder, med sin underbara flock.
