På torsdagar publicerar jag utdrag från min graviddagbok, den jag för i mina mobilanteckningar. Snart är vi ikapp i realtid! Här är vecka 5-6Här är vecka 7-9Här är vecka 10-11Och här är vecka 12-14. 17/11:Vecka 15. Bebisen stor som en citron. 20/11:Andra veckan av att gå på gravidyoga. Det är det sömnigaste jag har gjort, och det säger jag som en positiv sak. Halva passet handlar bara om att vila. Kanske började jag lite för tidigt, alla andra har stora magar och verkar ha lite svårare att röra sig, men det är skönt oavsett. Första snön är här. Vår lägenhet ser ut som skit, känner mig trängd av alla lådor och saker. Mamma ska komma och hjälpa mig rensa. Är det den finaste presenten man kan få? En hjälpande HAND. Mår fortsatt bra, graviditetsmässigt. Inga jobbiga symptom. Känner mig inte orolig för barnet. Svårt att klä mig, men det är vad det är.Jättekär i Johan just nu. Får så många oombedda råd. Exakt alla skriver såhär: ”du får säkert jättemycket tips och råd nu men …" Är ju glad för att folk bryr sig, jag KÄNNER omtanken och värmen, men i slutändan blir jag överväldigad. Svårt att sortera. Har bestämt mig för att bara ta råd av mina nära vänner och barnmorskan. Och övriga om jag själv ber om det. Nån sa att det omtalade gravidglowet kanske bara handlar om att man inte dricker bärs och röker cigg? Sant typ? 22/11:Tjejkompisarna gjorde ett slags quiz som skulle avslöja om jag väntar pojke eller flicka. En av övningarna gick ut på att låta en pendel hänga ovanför magen. Cirkelrörelser skulle peka på flicka, pendelrörelser på pojke. Efter många rätt roliga och högst godtyckliga tester pekade resultatet svagt på pojke.Fy fan vad jag älskar mina kompisar. Jag är tokig i dem!! Sitter i taxin hem nu (åkte när jag märkte att vissa blev fulla och började prata jättehögt och gapigt och liksom gå i cirklar – har kommit på att det är det bästa, bara avlägsna sig när stämningen förändras, för allas skull). Känner mig varm och mjuk. 23/11:Nu har jag varit utan alkohol i tio veckor. Kan inte minnas att jag någonsin, sedan jag typ var minderårig, har haft en såhär lång nykter period. Det har många tydliga nackdelar, men om jag ska hålla mig till det positiva nu då, så ser jag det är väldigt bra för min koncentration och uthållighet. För mitt skrivande. För min hälsa – jag har inte varit förkyld på hela hösten. Och det känns som en viktig lärdom att lära sig gå på fest och delta i stimmiga tillställningar utan att vända sig till alkoholen som ett stödhjul. Det är stärkande. Helgerna är längre, innehåller fler olika moment.Skulle jag välja ett liv med eller utan alkohol så skulle jag välja ett liv med. Men ändå. Känns som ett viktigt experiment. 24/11:Vecka 16. Akne. Räknar till 6 finnar runt käklinjen.Ont i ländryggen/svanskotan. Foglossning?Trött idag. Ska gå på mingel och prisceremoni för Augustpriset, men hela kroppen känns tung. Bara att göra. Sen åka hem och ligga raklång.Deadline på onsdag. 26/11:Skickade in mitt manus idag. Kan knappt förstå att jag fick ihop det tillslut. Åtminstone känns det så nu, att det faktiskt håller ihop? Hade så svårt att koncentrera mig där i början av graviditeten, illamåendet och tröttheten ett blött täcke över allt, men de senaste veckorna har jag tvärtom känt mig skärpt. Vaccinerade mig mot influensan eftersom man tydligen är riskgrupp som gravid. Nu känner jag tröttheten komma. Den välbekanta har-skickat-in-manus-tröttheten. Vill sova. 27/11:Sovit som en kratta.Tror äntligen det har börjat synas att jag är gravid? Jag är fortfarande minst på gravidyogan men ändå. Det är ett put där. Speciellt om kvällarna. 28/11:Jag och A gick till mataffären och köpte vispgrädde. Hon somnade i selen så fort vi kom utanför dörren. Hennes små andetag mot mitt bröst. Doften av hennes hjässa. De små grodbenen. Tappade en av hennes pyttesmå strumpor i affären men en kille hade hittat den. Alltid tyckt om den där känslan, att gå iväg med någon annans barn. Att få leka förälder en stund. Likadant när Eloise var liten och jag drog henne i vagnen i Londons utkanter. Tog med henne in till centrala London och bad främlingar om hjälp i de många långa trapporna. Jag var så modig. Jag hoppas att det kommer ha gjort något för mitt föräldraskap. All övning. Sara sa någon gång att det är bra att försöka riva av plåstret snabbt när det kommer till att göra saker som kan kännas krångliga. Typ åka buss och tunnelbana med barnet tidigt. Ta sig ut. Visa för sig själv att det går, att det inte behöver vara svårt.Tänker att det är samma princip som när jag reser själv. Kan känna mig så blyg i början. Rädd för att ta plats. Det är lika bra att riva av allt de första dagarna (handla mat över disk, hitta ett kafé där man kan jobba ifrån, skaffa lånekort på biblioteket osv) för att avdramatisera staden för sig själv. Snart åker jag och bebisen till Rom.
