Hej från gravidvecka 22! Jag är mer än halvvägs, barnet är ungefär 27 cm långt och väger typ ett halvkilo. Jag har helt kommit av mig med att skriva graviddagbok så nu blir det frågestund i stället. Om du undrar något mer så kan du skicka en kommentar, för jag kommer göra en del 2 senare. Hur är det att vänta barn i en tid då det föds rekordfå barn?💌Visst sjunker nativiteten, och jag har många vänner som inte väntar barn eller ens är nära att göra det, men jag upplever ändå en slags baby boom. Folk avynglar sig till höger och vänster runt mig. Men det har säkert med vår ålder att göra. Och kanske rör det sig om confirmation bias från mitt håll.Så hur är det? Ja, säg det. Det jag kan säga är att det känns lite skönt att det (antagligen) inte är proppfullt på förlossningen i vår.Jag har hört en teori om varför nativiteten är låg just nu. Det skulle delvis kunna bero på är att vi inte riktigt kan räkna med att våra föräldrar kommer ställa upp som supernärvarande och avlastande mor- och farföräldrar. Inte jämfört med generationen tidigare. Om jag ser mig omkring bland mina vänner så finns ett rätt tydligt återkommande mönster: föräldrarna jobbar antagligen fortfarande och vill leva Sina Egna Liv med allt vad det innebär. Kanske har de även gjort bostadskarriär (det var ju enklare att köpa fastigheter på deras tid) och har lite pengar att ha kul för. Kan vi klandra dem? Nä.Jag har aldrig haft några föreställningar om att mina föräldrar ska släppa allt för att vara mor- och farföräldrar (pappa har dessutom barn hemma fortfarande) och jag VILL att de ska leva sina liv till fullo, men jag undrar hur det kommer bli när vår knodd föds? Något jag grubblar på, relaterat till din fråga. Hur känner du över att kroppen förändras? Vad har du märkt av mest hittills? Är själv i vecka 24 och känner själv knappt igen mina bröst, de känns och ser annorlunda u, känner skräckblandad förtjusning över det.💌Nog ändrar sig kroppen nu. Och nog är det konstigt att se den göra det, samtidigt som man är sitt blekaste och fnasigaste på grund av årstiden. Vissa dagar tittar jag mig i spegeln och känner mig rätt ... ful. Men så tänker jag väl alltid såhär års? Är förstås lite psykad av att jag inte kan träna som jag hade velat (pga bäckensmärtan), för träning har ofta hjälpt mig att komma i kontakt med kroppen, liksom IN i den, snarare att betrakta den utifrån. Men nu är det som det är! Och jag tycker att alla andra som är gravida är så jävla vackra och sexiga och fina så det är bara mot mig själv jag är vrång. Man måste komma ihåg att man inte är satt på denna jord för att vara snygg eller se ut på något särskilt sätt! Man måste komma ihåg att kroppen gör ett jättejobb och är superduktig! Nu när jag skriver det här sparkar barnet där inne och då känner jag liksom såhär ... vad fan spelar det för roll om min röv är platt?Hur känns det inför förlossningen?💌Känns mycket bättre. Har sökt upp kompisar som haft fina och bra förlossningsupplevelser och bett om att få höra allt, in i minsta detalj. Behöver tanka min kropp med positiva partumberättelser för att mjukna, både mentalt och fysiskt. Tror det funkar! Här hade jag en snyggdag. Kul för mig.Gravidstilsinspo!💌Såg det här klippet och skriver under på hennes idé om låga byxor med snörning (som man kan ha under magen) och tröjor som är oversize. Fint! Generellt tänker jag att det handlar rätt mycket om att leka med sin nya siluett. Nu är kanske tiden för jättestora brallor? Jag roterar två-tre byxor (ett par låga oversize, ett par lite tightare och ett par gravidjeans med mudd) och sedan bär jag ofta en stor skjorta och stora stickade tröjor. Har gärna på mig en lång topp, typ ett gravidlinne, undertill. Hade jag varit gravid på sommaren hade jag kanske gillat att visa magen, men nu känns det bara rakt av kallt och obehagligt, som när man var liten och hade ett glapp mellan täckbyxa och sko, burr. Utöver brallorna har jag inte köpt några nya plagg under graviditeten, förutom strumpbyxor och träningstights. Om ni har tips på någon rolig person att följa, gravidstilsmässigt, får ni gärna tipsa! Jag tycker Katarina Krebs har kul stil till exempel, men hon är modellsnygg så det är lite fusk?Hur tänker ni kring namn på barnet? Släktnamn, ovanligt namn, blundar och väljer på topplistor.💌Vi har liiiite olika smak, men vi har hittat ett pojknamn och ett flicknamn som vi båda tycker om. Men vi har inte landat helt än, kanske gör vi inte det förrän vi får träffa barnet. Skulle säga att båda namnen klingar skandinaviskt, men inte nödvändigtvis svenskt. Min lillasyster med picknickmacka, två år gammal.Vad ser du mest fram emot med att bli förälder?💌Att se bebisen ligga på Johans bröst och sova. Att bära ungen på axlarna och gå på utflykt, sitta ner i mossan eller på en klippa och prassla fram en macka, sitta där och tugga och titta på naturen. Att svepa in barnet i en handduk efter ett bad och stryka händerna över axlarna och den lilla ryggen. Att ha barnets vänner över på middag, att äta Johans pasta med dem. Att se mitt barn ihop med mina kompisar!!Vad har ni införskaffat hittills?💌Baby carrier (som den kan sova i och som man kan bära runt), gravidkudde och sele. Lite barnkläder som vi fått låna/ärva av kompisar. En bedside crib från pappa, som han hade till mina småsyskon. Ett babyskydd (alltså en bilstol för bebisar) och ett babygym som jag fått ärva vänner. Barnvagn är på g. Tripptrapp-stol också tror jag (med babyinsats). Men Sara har påmint mig om att butikerna är öppna efter att barnet fötts också, skönt 🤓 Hur är det för dig med oro under graviditeten?💌Vet du, jag har verkligen inte varit det minsta orolig sedan jag var på rutinultraljudet i vecka 20. Det var som om jag kom över ett krön då. Och bebisen sparkar varje dag och gör sig påmind, det är skönt.Är du rädd för postpartum-blues? Hur hantera om svinrädd?💌Om du är svinrädd för det ska du såklart ta hjälp. Prata med din barnmorska eller psykolog. Jag har sett människor i min närhet falla ner i förlossningsdepression och jag har stor, stor respekt för att det kan hända. Men då är då och nu är nu! Och det finns hjälp att få! Det blir bra till slut! Sen så får ju typ alla (vad jag förstår) ett breakdown några dagar efter förlossningen när hormonnivåerna dalar tvärt. Det är bra att förvarna sin partner eller stödperson om detta så att man kan få bra stöd och bli uppfångad om/när det händer. Kommer ni gå ut med kön på bebi? Innan eller efter födsel?💌Just nu känns det mysigt att det bara är vi och folk vi känner som vet. Men det kommer nog.Är själv gravid, men min nära vän är ofrivilligt barnlös och har otroligt svårt att bli gravid. Hur hantera?💌Fy fan vad jobbigt för din kompis. Ha noll komma noll förväntningar på att hon ska finnas där för dig när du är gravid. Stöd, pepp och intresse får du söka hos någon annan! Tvärtom behöver du finnas där för henne om hon orkar det – men hon kanske behöver ta lite avstånd och då är det så.När ni umgås får du se till att visa intresse för vad som sker i hennes liv och lägga band på bebissnacket. Hur tråkigt det än är för dig att ni inte kan dela allt detta (just nu), så är det antagligen mycket jobbigare för henne. Planera in mysiga grejer ihop, gör sånt du vet att hon gillar och blir glad för. Kom ihåg att vi lever länge på den här jorden. Ni är inte i synk just nu, men kanske är ni det längre fram. Eller så blir det du som avundas henne för något helt annat, nästa gång, för så sjukt är livet! Var varsamma med varandra. Alla gör verkligen sitt bästa. Nära vänskapsrelationer tål tuffa tider så länge man vågar vara öppna med att saker känns svåra, jag tror verkligen det. ❤️Läs också:Min graviddagbok
