Gjorde en frågelåda på instagram där följare fick ställa frågor om hur det är att jobba som bloggare/influencer. Fick så många frågor, det är uppenbarligen ett yrke som väcker nyfikenhet. Här är del ett av svaren! Hur hanterar du kritik? Lite olika beroende på var jag är i menscykeln. Eh. Har jag PMS så blir jag jävligt nedstämd och paranoid. Men annars tror jag att jag tar det rätt bra. Kan ganska fort se om det är nån som bara vill sätta dit mig eller om det faktiskt är någon som vill lyfta en konstruktiv diskussion. Brukar då behöva prata igenom det med Johan eller en kompis. Chattade med Sandra någon gång i vintras och då sa hon att hon börjat radera rakt av elaka/orimliga kommentarer. Det är inte vår skyldighet att ha dem kvar, vi ska betrakta vårt kommentarsfält som en tidning som modererar sitt kommentarsfält. Befriande inställning tycker jag, och det har jag följt. Känner du ett behov av att alltid vara snygg? Även liksom snygga ful/myskläder? Kan absolut tänka "jag gör mig extra fin idag ifall jag vill ta några bilder". Vill alltid vara snygg men oklart om det verkligen har med mitt jobb att göra? De flesta av mina kompisar skulle nog svara ja på samma fråga. Det vore såklart härligt att ha världens finaste myskläder men jag går runt i min Eldoradotröja (som är det absolut fulaste jag äger) samt ofta naken på underkroppen som Kalle Anka. Hemma då. Känner du att du måste leva som en inspiratör konstant? Har internaliserat att jag ska "tipsa" om olika saker. Tipsar JÄMT, även privat? Fyfan lås in mig. Och så är jag alltid rustad för eventuell kritik, vilket gör att jag är noga och eftertänksam även i privata beslut. Men skulle säga att jag har en stark moralisk kompass i mig själv. När företag skickar olika bud, frågar de då innan om du är intresserad av att få just det eller chansar de bara? Och hur går det till med mat, bestäms en tid när det kan levereras? Ja, när det är mat frågar de om en tid som passar för leverans. Men generellt sett så är det är olika, ibland frågar de innan, ibland inte. Jag uppskattar dock när de frågar innan, för då säger jag nej om jag är inte är intresserad. Hur tänker du kring vilka företag du ska göra betalda samarbeten med? Först och främst: Jag vill att de ska rimma med min målgrupp, att tjänsten eller produkten ska vara något som läsarna kan tycka om. Och så är det viktigt att det går att göra nåt kul/fint av det. Samt att det är skäligt betalt. Generellt sett så vill jag undvika greenwashing och pinkwashing (dvs att sälja grejer under huvudrubrik "hållbart" eller "feministiskt"). I sådana fall pratar jag hellre om att produkten är bra eller fin. Reklam är ju reklam. Jag brukar alltid be om att få prova produkten ett tag innan jag bestämmer mig för om jag vill samarbeta eller inte. Kunden/reklambyrån har ofta ganska strikta idéer om vad de vill framföra, jag får en brief skickad på mail, och de allra bästa jobben blir till när vi kan diskutera och ta fram budskapet ihop. Fria tyglar innebär bra målgruppsanpassning. Jag har såklart en lista över sånt som jag inte skulle jobba med, typ kött, nikotin, bantningspreparat. Ja men detta säger ju sig själv. Hur ser tidsplanering ut för en hel dag? Disponering av tid och så. Jag skriver skönlitterärt fram till typ 10.30. Brukar göra det från mitt köksbord. Sedan cyklar jag till kontoret och jobbar med blogg/instagram/admin och kurserna. Brukar jobba sisådär 8 timmar per dag, give or take. När ett samarbete görs brukar man bestämma ett datum för när utkast ska skickas till kund och ett datum när man ska publicera inlägget. Oftast görs detta med ungefär en veckas mellanrum, så att kunden ska kunna komma med feedback. Typ "lägg till att schampot inte innehåller sulfater" eller "stava varumärkets namn med versaler" eller "glöm inte hashtagen". Jag bloggar i nuläget 3-4 gånger i veckan och uppdaterar Instagram dagligen. Har dock inget jättetydligt schema för det utan går mycket på känsla nu för tiden. Då blir det också mer lustfyllt och direkt! Men det är klart, ibland tänker jag "nu är det nyår och då är det dags att skriva om nyårslekar" eller liknande. Såhär kan ett veckoschema se ut! Grönt för kursverksamhet. Lila för skrivande. Orange/rött för samarbeten. Har du ett tillräckligt stort "eget rum" utanför offentligheten/alla blickar där du kan slappna av? Så fin fråga. Ja verkligen. Jag umgås ju inte med "kändisar" utan med vänner som jag haft sedan lång tid tillbaka. Jag ser alltid till att vara ledig från sociala medier över jul och några veckor på sommaren. Behöver den pausen. Det här "egna rummet" uppkom framförallt när jag gick från att blogga 7 dagar i veckan till att blogga 3-4 dagar i veckan. Känner du konkurrens från andra bloggkollegor? Nja. Kanske snarare avundsjuka? Jag jämför mig en hel del. Typ: åh Elsa Billgren har sin egen husfotograf, vad lyxigt. Eller: wow vilken bra idé att Sandra Beijer gjorde sådär med det samarbetet. Eller: men åååå vilka fina bilder Lisa Olsson tar. Eller: varför har jag bara fått ett bokat samarbete på tre månader medan de andra bloggarna har fått flera stycken? Men framförallt blir jag inspirerad och motiverad. Och så känner jag mig faktiskt väldigt trygg i mitt eget uttryck och min egen tonalitet i sociala medier. Jag strävar alltid efter att fota och skriva på ett direkt vis, att inte övertänka, det är då det blir real inbillar jag mig. Din egna personliga favoritinfluencer är ....? Sandra Beijer! Skräll. Sveriges bästa bloggare som levererar dag efter dag efter dag. Sandra har banat väg för så många av oss. Tror liksom det var hon som började bygga blogginlägg med bild/caption/bild/caption. Hur sjukt är inte det? Få kan skapa så träffsäkert och överraskande innehåll som hon. Och Sara Edström! Men hon är ju inte influencer till yrket, men driver en blogg. Och råkar vara en av mina bästisar (vi lärde känna varandra via våra bloggar för sju år sedan). Men jag tycker att hon driver en av Sveriges mysigaste och mest inspirerande bloggar. Det är bara Saras och Sandras bloggar som jag går in på varje dag. På Youtube följer jag Bianca Ingrosso, Alice Stenlöf och Margaux Dietz. Vet inte riktigt varför men det är väl en mix av förströelse, fascination och mild besatthet? Och så tittar jag på Uppdrag mat och matlagningsvideor. På Instagram följer jag sisådär 500 pers. Har försökt dra fram några favoriter men kan inte bestämma mig? Äsch ni får gå in och kika. Sandra och jag på gemensam tågluff 2016, vi gjorde ett samarbete med Europarunt. Har du övervägt andra karriärbanor? Vad skulle du vilja göra om du var tvungen att byta? Nu är ju bloggen/instagram bara en tredjedel av vad jag jobbar med (håller skrivkurser och är författare), så nä inte direkt. Men har kvar mitt studiemedel för framtiden om jag vill utbilda mig inom något. Jag kan se mig själv som lärare, redaktör/förläggare, manusförfattare, producent, enTrePreNöR?? KUL! Tröttnar du på ~ grejer ~, typ bud, kläder etc etc? Aa. *åker jag till Hälsingland och skriver* Vad är det absolut värsta med ditt jobb? Att jag måste göra mig av med olika korgar och lådor varje vecka. Skoja. Att jag blir synad i sömmarna förstås. Ibland på en nivå som är absurd. Och att vissa företag förväntar sig att man ska jobba gratis för dem??? Liksom ni kan betala för att få en helsida i DN men på min blogg vill ni betala genom att jag får produkten i utbyte? No no no jag kan inte betala min hyra eller göra inköp i mitt företag med en schampoflaska som pröjs. Men det är ju bara att säga nej tack så kanske inte ska klaga Vad har dina familjemedlemmar/vänner/pojkvän för inställning till att vara med i bloggen/på insta? Tror inte så många i min närhet reagerar nämnvärt när jag tar upp kameran, de är vana. Jag vet med säkerhet att många tycker att det är roligt att vara med i mina kanaler! Men jag har exempelvis en överenskommelse med min pappa och styvmamma att mina småsyskon kan synas på bild men inte film, och jag brukar fråga personer som har barn om de är ok med att jag publicerar en bild. Har jag fotat på en fest brukar jag skriva i eventet om folk är ok med att jag lägger ut bilder. Jag anstränger mig verkligen för att inte köra över någons integritet, även om jag säkert råkar göra det ibland. Johanna sa en gång "tack för att du dokumenterar vår ungdomstid". Det var fint sagt. Men folk blir antagligen trötta på mig ibland. Men de är duktiga på att hålla masken i så fall 🤡
