Hej flora! Jag har en liten fråga till dig. Jag ska för första gången göra en weekend resa ensam och det som känns jobbigast är att gå ut och äta utan sällskap. Hur gör man ens det liksom? Har du tips när det kommer till att resa utan sällskap? Kram, älskar dig och din blogg Hej! När jag var i Lissabon senast så brukade jag sällan gå ut och äta på restaurang kvällstid, men om jag hade gjort det så skulle jag ta med mig anteckningsbok och/eller bok! Det är mysigt. Scrolla mobilen funkar ju också, om en inte bara vill sitta och titta på folk dvs. Dagtid brukade jag ta med mig dator eller bok, eller helt enkelt köpa med mig mat och sitta i en park. Heja dig som vågar resa själv! Det kommer säkert vara helt amaze. Kärlek! Hallå, när jag var på Emmaboda 2011 så snodde någon mina jätte jätte fina blå stövlar. Ser nu att din kompis har på sig exakt sånna stövlar. Ärligt nu, tog hon dom i vattenpipstältet den tredje dagen? HAHAHAHA <3333 DET VAR INTE HON. Men vad är det för drömmigt hus din mormor bor i?!!! Måste ha ett likadant nu!! Min morbror som har ritat det! Det är även han som har ritat min mammas hus. La mig på en brygga vid Tanto i somras, läste din bok. Tre minuter senare ska en tant bada och uttrycker "Men åå, läser du den där boken! Vad tycker du, är den bra? Jag vet att det är en ungdomsbok, men jag har köpt den ändå". Vi pratade kring boken och dig som bloggare och författare. en annan kvinna på bryggan "nu blir ju jag nyfiken, vad är det för bok?", så pratade vi vidare. Väldigt fint hur din bok öppnade upp stämningen på bryggan :) FINASTE JAG HÖRT TACK FÖR DETTA KLISTRAR IN DET PÅ BLOGGEN FÖR JAG BLIR SÅ STOLT OCH RÖRD. Jag tänker att egentligen så skriver du ju mer än 500 ord per dag, eller räknar du inte med blogginläggen? x (Ang att jag försöker skriva 500 ord om dagen). Jo, visst är det så. Och vissa dagar skriver jag ju blogginlägg som rimmar mer med det skönlitterära som jag skriver på. Men jag vet inte, mina bloggtexter kommer oftast direkt ur fingrarna, jag redigerar dem knappt förutom att korrläsa, medan mina skönlitterära texter kräver en del omskrivningar. Men jag gillar denna påminnelse. Även blogg är skrivande! Tack för det. Hur tänker du kring att göra sponsrade inlägg med feministisk agenda? Varumärket kan ju bara luta sig tillbaka och kapitalisera på feministvågen. Hej. Den här kritiken får jag titt som tätt. Och jag förstår den. Reklam är problematiskt i sig. Men nu är det såhär att den här bloggen, som jag drivit sedan jag var tolv år gammal, är mitt jobb. I genomsnitt 1 inlägg i veckan är sponsrat (av totalt 7-12 inlägg). Ibland fler, ibland färre. Jag tackar ofta nej till samarbetsförfrågningar för att behålla relevans här inne. De samarbeten jag gör ska inte bara göra att jag har råd med hyran, utan de ska gynna er. Ganska ofta har kunden en vag bild om vad jag ska förmedla. Detta diskuteras sedan i flera vändor, för att vi ska hitta ett bra sätt för mig att förmedla budskapet. Kunden har en hel del tankar, men jag lägger in mina idéer för att samarbetet ska intressera er läsare och klaffa med min tonalitet och estetik. Ibland säger kunden: Du får si och så mycket betalt för att skriva om vårt klädmärke. Då kan jag antingen göra det lättare för mig själv genom att ta några fina bilder mot en färgglad vägg, eller så kan jag använda mina hjärtefrågor till att göra samarbetet mer intressant. Så javisst, varumärket kapitaliserar på feminismen, men det är väl bättre att jag skriver om något som faktiskt för diskussionen framåt, än att bara ta några snygga bilder på mig själv mot en färgglad vägg? Alternativet är att inte göra några sponsrade inlägg. Men då kommer inte jag kunna fortsätta blogga. Jag är lyhörd för er kritik. Jag uppskattar den. Men det här är mitt jobb. Jag försöker göra det bästa jag kan av den här platsen. Jag kommer fortsätta att göra sponsrade inlägg, och många av dem kommer ha en feministisk vinkel. För jag vill ändå tro att det signalerar något till andra influencers, varumärken och företag: såhär kan reklam också se ut. Och det tror jag i längden kan förändra. PoK!
