När jag var i femtonårsåldern skrev jag alltid mina blogginlägg vid 22-tiden. Efter att jag fikat med en kompisar, käkat middag och pluggat inför något prov, la jag upp ett antal bilder och avslutade inläggen med ett och samma konstaterande: ”fint”. Min blogg växte under den perioden, varför kan man ju fråga sig. Jag hade alltid muskelknutar i ryggen och axlarna, för min systemkamera var tung att bära runt på. Nu för tiden sker bloggandet oftast på vanlig arbetstid. Men idag ligger jag visst lite efter och då blir det såhär. Ja hej. Klockan är 22:54, tisdagen den 21 december. Jag tillbringade årets mörkaste dag (eller ja, kväll) med Bea och Maja. Vi åt pizza, drack cava, pillade bort vitt från clementiner och kliade varandra i håret. Jag är gladare än jag varit på länge. Kanske på veckor, månader. Glad över att vara inne i en skrivprocess igen. Att titta på klockan och inse att det gått tre timmar sedan jag började skriva, fast det känns som 30 minuter. Glad att dela den processen med Johanna och Alice. Jag är inte ens särskilt sugen på att gå på julledighet. Vill bara skriva. Johan sitter limmad vid sin dator och jobbar med någon tävling. Han är inbäddad i noice cancel och märker inte när jag tilltalar honom. Jag längtar efter att vi ska vara lediga ihop. Det om något är jag sugen på. I mellandagarna åker jag och hälsar på hans familj i Göteborg. Ska bli skönt att gå promenader vid Delsjön med Cleo och dricka vin med hans föräldrar. Och att ta bort instagramappen. Känner flera som insjuknat i corona nu och måste fira jul i isolering. Tycker så synd om. Utekvällen på juldagen ställdes in, den som alltid är en av de roligaste på året. För det bästa såklart men man får väl vara less för det, att det är så här fortfarande. Nu är det dags att börja avrunda det här blogginlägget tror jag. Trött, svamlar. I morgon har jag dubbellektion på trafikskolan, sedan ska jag skriva. Kanske fixa någon sista julklapp, kanske ta en julledighetsöl på en bar. Angående de tuffa bilderna: det är den ännu tuffare Lamia Karić som står bakom kameran. Godnatt. Puss. Peace.
