I fredags mötte jag upp den här personen efter jobbet. Vi tog färjan över till Skeppsholmen. För att gå på vernissage. Det var den nya Andy Warhol-utställningen på Moderna. En av besökarna såg exakt likadan ut som Warhol själv när det begav sig. Vit lugg och pliriga ögon. Vi var en liten skara som tittade på kisskonst (han har alltså pinkat på den här plåten så att den skulle oxideras) och motstod lusten att pilla bort aliminumfoliet som väggarna var inklädda i. Sen gick vi hur som helst till Mix och drack veteöl. Praise be att min kille har så fina vänner. På lördagsmorgonen blev jag upphämtad av en taxi och kördes till Radiohuset. Där blev jag tilldelad en egen liten studio och så sände jag liveradio med uppknäppta jeans. Programmet heter Fråga vad du vill, och jag var där i egenskap av att vara ~influencer~. Jag svarade på frågor om hur jag tänker kring förebildsrollen, att romantisera händelser och vad jag tar ut för lön varje månad. Bland annat. Sök på "Fråga vad du vill" i din poddapp för att lyssna. Eller lyssna här (lång version med musik): Det finns något så magiskt med att göra radio tycker jag. Speciellt när det är live. Hur programledaren i låtpauserna säger "nu kör vi om 15 sekunder" och hur man är på helspänn då. Det är bland det roligaste jag vet. Efteråt mötte jag upp Kajsa. Vi promenerade arm i arm till Hornstull. Jag tvingade henne att sitta i solen. Käkade tacos från en food truck och pratade om kärlek. Sen kom Per också! Då köpte vi chokladbollar och traskade runt. I matchande skor tydligen. Låt stå. På kvällen käkade jag ännu mer tacos. Denna gång i sällskap av My, Hanna, Hedvig, Klara Tuva och Johanna. Och hunden Lova då. Sen var vi på Wollmars tills lamporna tändes och på Häktet till lamporna tändes, och vips satt jag och Johan i mitt kök med varsin påse från McDonald's och så hade klockan blivit fem. Nu är vi framme på söndagen. Vi var några stycken som tog bilen till Velamsund i Nacka för att plocka svamp. Inga svampjävlar fanns. Och vi var bakfulla så det vi gjorde mest (och bäst) var att lägga oss ner i skogen och dricka termoskaffe och käka matsäck. Så värt med söndagshäng i skogen. Vill alltid ha det så. Här går mina kompisar och sjunger Nordmanlåtar <3 Sedan gick jag och Johan och såg José González på Dramaten. Fantastiskt mäktigt och vackert var det. Det var ett stort skådespel. De använde exempelvis en borrmaskin som instrument. Jag hade på mig mina fulaste, skönaste skor, barriga hängselbyxor och smutsig termosryggsäck. Långt ifrån det guldpampiga på stora scen.
