Jag har skrivit i huvudet på sistone. Det är förnimmelser som jag försöker få fatt i. Jag drömmer intensiva drömmar. Stryker Johans kind på morgonen och minns plötsligt hur jag i drömmen strukit en annan kind, en kort och smal medelålders man klädd som en surfare från Kalifornien. Vem är den mannen och varför var han så verklig? Jag står i duschen och skriver fram en annan person, en yngre, på ett tåg. Jag sätter ett larm på femton minuter, öppnar ett nytt dokument och tvingar mig själv att få ur mig text. Jag gör det med puls. Så rädd för att bli besviken av mina egna ord. Hör mig själv säga till folk att jag behöver påbörja ett nytt skrivprojekt innan nya boken recenseras i slutet av oktober. För om den sågas så behöver jag redan vara igång. Redan vara ute till sjöss. Jag har haft ett långt sommarlov från skrivandet, nästan tre hela månader. Men hur börjar man ett nytt skrivprojekt? Jag gissar att man bara börjar göra det. Skriva alltså.
