Hej och välkommen till min lägenhet. Låt några tavlor ramla omkull, ställ en hurts på sängen, sminka dig i fönstret och kasta runt kläder bara, och DÄR har du det. Varsågod för inspo. Skulle på förlagsfest och klädde mig i de suitigaste kläder jag äger. Av ängsliga skäl. Ser så ledsen ut på bilden?? Det var jag inte. Tog en taxi till Djurgården. Förbi fåren, de är fyllda av royal blood. Och så kom jag hit. Till Nedre Manilla. Varje år har Albert Bonniers förlag och Wahlström och Widstrand en stor fest här. Jag var definitivt den enda där som fortfarande har tonårsaknen kvar i ansiktet. Här är Elin, Therese och Erik. Vilka gullisar va. Vi sänkte medelåldern med ETT PAR år. En plats. Där borta står Kristofer Ahlström också. Blev för blyg för att våga hälsa. Såg Khemiri och vågade inte ens gå nära, fast jag intervjuade honom för ett par veckor sedan. I nästa liv kanske? I nästa liv blir jag modig. Jag hängde lite med Nina Lykke (författare till Nej och åter nej) som hade mest stjärnstatus på hela stället i sina stora solglasögon. Så sugen på att läsa henne. Hej gänget! Jag la upp en film på en liten läskig docka på Instagram. Fick snabbt veta att den är värd 300 papp. Bonniers porträttsamling! Inte så pjåk. Skålade med Herr Engdahl utanför WC:n. De har flyttat hans porträtt dit. Ni har lyssnat på Sara Danius sommarprogram hoppas jag. Träffade en man som sa "Kolla, jag ska visa dig något, här är Viktor Rydbergs dödsmask". RIP. Där hänger August Strindberg med en go hang loose-pose. Jag råkade höra några herrar prata om sin polare Engdahl vid kolapajbuffén och jag hällde upp ett glas vatten. Sedan två, tre, fyra, fem, sex glas för att kunna stå kvar längre. Så många att jag fick gå och dela ut dem till folk sen. Svårt att höra vad herrarna sa dock. De hade så grötiga röster. EN TOPPENKVÄLL.
