Tog pendelbåten ut till mamma och Calle i lördags. Solsken, hög blå himmel, de hade ställt i ordning ett långbord på terrassen och jag och Johan hjälpte till med den sista matlagningen och dukningen. Caponata, burrata, grönsallad och bröd. Allt har varit intensivt de senaste veckorna, men att komma dit gör något med mina muskler. Jag fiskade upp burratan ur sina förpackningar, lät vattnet rinna av mellan mina fingrar, och la ut dem en efter en på ett stort fat. Tänkte: vill inte vara någonstans. Hela släkten skulle komma, inte av någon särskild anledning egentligen, eller jo, vi sågs inte i påskas och det kändes som om det var dags. Lånade mammas halsband. Ett långlån hoppas jag. En efter en blev dåsig av vin och solsken och vi fick turas om att sitta i solen. Pratade om Robinson, att ha tonåringar, tvåsamhetsnormen. Vid femtiden åkte jag och Johan till Telefonplan, hem till Måns och Klara Tuva. Det var KT:s tur att fylla 30 och vi firade det med öppna fönster, bubbel och pizza. Önskar alla en Klara Tuva i sitt liv!! Så rolig, kreativ och innerlig. Vid elvatiden drog vår stora klunga vidare till Gaia i Midsommarkransen. De hade ettårsfest! Aksel och Johan spelade musik och vi stod och vajade som sjögräs för att människor skulle kunna klämma sig förbi. Avslutade på Tre vänner och sedan var den underbara lördagen slut. Den bästa på länge må jag säg. Dagen därpå var jag så trött och sur och tjurig att ingen fick tilltala mig. Det är verkligen precis såhär maj är: peak liv ena dagen, följt av nästa dag då man mår som en hockeytrunk.Läs också:8 saker jag vill göra i maj
